Sida 212
Om konung Eriks samtida
212
Den förnämsta bland dem var Svante Sture, både genom förfäders ära, egen oförvillighet och svågerska-pet med den aflidne konungen. Han var en from och redlig herre; hans maka, Märta Lejonhufvud, deremot stolt och tdltagsen; kallades också vanligen kong Märta. De hade tillsammans många barn. Döttrarna blefvo gifta med de förnämsta herrar, tre med Bjelkar, en med Erik Stenbock och en med Gustaf Banér. Sönerna artade sig väl. Denna slägten bodde på Hörningsholm i Södermanland.
På Rydboholm bodde Peder Brahe, en lärd, redlig och sparsam herre, ansedd för sin gamla ätt och sin dubbla slägtskap med gamle konungen. Han var nemligen Gustafs systerson, och tillika svåger, ty han var gift med Beata Stenbock, drottning Katrinas syster.
Gamle Gustaf Olofsson Stenbock, på Torpa, lefde ännu. Döttrarna hade fått förnäma giften; sönerna voro stolta öfver sitt svågerskap med gamla konungen, dertill häftiga och råa, i synnerhet Olof.
Gustaf Wasas svåger, Sten Eriksson Lejonhufvud, var en på denna tiden högt ansedd herre, äfven för sin egen klokhet och erfarehet. Ehuru morbroder till hertig Johan, visade han sig dock trogen mot Erik i det längsta. Hans gemål var Ebba Liljebök, dotter af den halshuggne Måns Bryntesson och af Ture Jönssons syster. Det ärfda hatet mot Wasarna ökades än mer genom hennes eget lynne, lion var nemligen känd öfver hela riket för sin trätlystnad, girighet och högmod, saint omtalades alltid under namn af gref Elba. Barn och barnbarn ärfde lynnet efter henne och utmärka sig som sådana i sednare tider. Denna slägten bodde på Gräfsnäs.
Kristina Gyllenstjerna efterlemnade med sin sednare gemål, Johan Turesson Roos, en enda son, herr Gustaf, hvilken, såsom förut är omtaladt, blef gift med Cecilia Stenbock. Han var en klok herre, men dog snart, och denna förut så mägtiga slägt sönk derefter i obetydlighet.
På sidan nämns Gustaf Olofsson Stenbock
Källa: Project Runeberg · ·
