Sida 102
6. Eldvapnen
af en sådan kanon låter verkställa sig på ett par minuter. Dessa kanoner ha utan tvifvel i stater, som måste uppställa ett bergsartilleri, en betydande framtid.
Redan i artilleriets barndom försökte man sig på framställandet af kolossala pjeser, jättemörsare och jättekanoner, som skulle utslunga tusenpundiga projektiler. De sakförståndige sätta dock ej dylika vidunder synnerligt högt; vanligen ha de också snart visat sig oanvändbara. Äfven Krupp har, som bekant, utfört ett dylikt kraftstycke, den berömda tusenpun-dingen, som på den franska utställningen 1867 väckte så mycket uppseende och som tekniskt kraftprof visserligen också står ensam i sitt slag. Vi återgifva i bild denna ståljätte, som väger 50 000 kilogram och afskjuter en projektil af 500
kilograms vigt. Fabrikanten skänkte honom sedan till konungen af Preussen, och han är nu uppstäld i ett af de batterier, som försvara inloppet till Kiels hamn. Skulle han någonsin komma att användas, skall hvarje skott han aflossar komma att kosta minst 1 200 mark.
63. Den kruppska .jättekanonen. Naturligtvis ha de
storartade framsteg eldvapnen gjort äfven utöfvat ett starkt inflytande på fästningskriget. De flesta fästningar måste ombyggas eller raseras, då man numera kan beskjuta dem från höjder på så långt afstånd, att de vid deras byggande ej togos i beräkning. För de nya projektilernas utomordentliga kraft ge de nu varande fästningsbygnaderna i allmänhet knappast någon säkerhet. Oemotståndligt bli fästen grusade, hvalf genomslagna och stora brescher öppnade. Visserligen kunna de belägrade äfven försvara sig med de nyare vapnen, men fördelen förblir dock merendels alltid på den anfallandes sida.
Då menriiskorna ej heller på vattnet kunna lefva i fred med hvarandra, måste framstegen i krigstekniken naturligtvis
Källa: Project Runeberg ·