Sida 108
6. Eldvapnen
SJETTE STYCKET. ELDVATNEN.
färdigas på uppfinnarens verkstäder i Fiume i Österrike, har under de senaste åren undergått stora förbättringar.
Ett alldeles särskildt slag af kanoner är den så kallade mitraljösen eller kulsprutan, hvars utmärkande egenskap är, att ett större eller mindre antal gevärspipor äro på det sättet förenade, att de antingen samtidigt eller tätt efter hvarandra kunna afskjutas. De afse att ersätta karteschkanonerna och vid eldstrid på långt håll understödja infanteribataljonerna. De skola med ett ord i sig förena eldkraften hos en hel af-delning väl beväpnade och väl öfvade infanterister. Ehuru
ste tiden vunnit det största anseendet för enkelhet, pålitlighet och skjuthastighet, den af den svenske ingeniören Helge Palmerantz uppfunna kulsprutan. Hon utgöres af tio i samma vågräta plan liggande gevärspipor, som genom en sinnrik mekanism af sig sjelfva laddas med patroner från ett ofvanpå vapnet fäst magasin, hvilket kan oupphörligt förnyas. Affy-randet och alla de öfriga operationerna ske endast derigenom, att en på pjesens högra sida sittande häfarm föres fram och tillbaka. Med detta förfärliga dödsinstrument kunna ej mindre än 850 skott utslungas i minuten.
67. Utläggning af en Jislctorpedo.
äldre motstycken till dem finnas i arsenalerna, äro dock de nu använda allesammans alster af den nyaste tiden. De äro af fyra hufvudslag: den amerikanska gatlingskano-nen, den franska mitraljösen, den belgiska moii tignymitral-jösen och den svenska kulsprutan. Till principen liknande hvarandra, skilja de sig dock i pipornas antal, mekanismens beskaffenhet och deraf föl-, jande snabbhet i skjutning. Vi gifva här nedan en af-bildning af den bland dessa dödsspridare, som på sena-
Källa: Project Runeberg ·