De stora uppfinningarna

BALONGEN I KRIGETS TJENST. 145

lastas, utfördes af Gay-Lussac ensam. Han framträngde denna gang till en höjd af nära 8 900 meter och förvärfvade sålunda äran att ha kommit längre från jordens medelpunkt än någon af sina föregångare.

På senare tider hafva i England tid efter annan vetenskapliga balongfärder egt rum, bland livilka i synnerhet Welslis (1852 medGreen) och Glaishers (1862 och 1863 i Coxwells balong) förtjena nämnas. Den senare uppnådde den ’5 september 1862 en höjd af ej mindre än 11 000 meter. Den märkligaste °ch på samma gång olyckligaste af den senaste tidens vetenskapliga balongexpeditioner är den, som på våren 1875 fö-retogs af fransmännen Crocé-Spinelli och Gaston Tissan-dier i en balong, som stod under ledning af luftseglaren Siv el, hvarvid de uppstego till en sådan höjd, att Crocé och Sivel qväfdes och Tissandier med möda undgick att dela deras öde.

Aret 1870 är för balongens historia epokgörande. Han hade redan under revolutionskrigen i slutet af förra århundradet, liksom under 1859 års franska fälttåg i Italien, tjenstgjort som ett hjelpmedel för rekognosering, men det är egentligen under Paris’

belägring först nämda år, som han 97. Gay-iussacs och Biots visat sig som en god och verksam ^tenskapliga luftresa. '

bundsförvandt at en instängd armé. Ralongen var i många månader parisarnes så godt som enda förbindelsemedel med den yttre verlden. Han var dem både i telegrafs och jernvägs ställe. Med honom lemnade personer staden, tagande med sig bref, depescher och framför allt brefdufvor, med livilka man kunde sända underrättelser tillbaka till de belägrade. I en balong reste sålunda äfven Gambetta från Paris till Tours för att organisera nationalförsvaret. Så småningom kom en regelbunden balongtrafik till stand, det vill säga regelbunden åtmin-

De stora uppfinningarna. 10