Sida 155
9. Mikroskopet och teleskopet
Sådana äro dock ej af synnerligt värde, då tydligheten ej alltid växer med förstoringen, utan snarare aftager. Man nöjer sig derför vanligen med 100- till 400-faldig förstoring ocli går endast i vissa särskilda fall derutöfver. De sammansatta mikroskopens linser äro dervid i ett särskildt rör anbragta på de behöriga afstånden från hvarandra, och en del af det senare låter skjuta in ocb ut sig för att efter ögats beskaffenhet inrikta okularet eller det åskådarens öga närmast liggande glaset. Dessa mikroskops bygnad och yttre inrättning kunna vara olika, men i alla finnas gande linser af olika brännvidd.
Vi hänvisa till den vidstående bilden. HG, FE ocb CD äro linser, af hvilka den första kallas okularet, den sista objektivglaset, emedan strax under den föremålet AB, som skall undersökas, här en pil, befinner sig.
De från AB utgående ljusstrålarna skulle i ÄB' ge en förstorad bild af föremålet; men då de under vägen uppfångas och samlas af den mellersta linsen FE, så uppstår endast en något större omvänd bild i B"A", hvilken nu faller på okularet HG ocb, sedt genom detta, synes betydligt förstoradt i B"'Af". Eörstorin-gens styrka beror i det sammansatta mikroskopet af brännvidden hos det öfre och nedre glaset och utfinnes genom multiplikation af bådas för-storingskrafter. Eörstorar till exempel objektivet föremålet 20, men okularet 30 gånger, så är förstoringsgraden 20 x 30 — 600 gånger.
Vi ha här ofvan för tydlighetens skull endast gifvit en teckning af glasen, men bifoga nu en fullständig afbildning af ett mikroskop med sina rör och inrättningar. Det är af Schieck i Berlin, en berömd optiker. , På en trefotad ställning fff reser sig pelaren e, som åter uppbär instrumenthållaren b. Instrumentet a är genom en arm förenad med liylsan c, som sitter fast vid hållaren och genom sin ställskruf kan flyttas
tre öfver hvarandra lig-
Källa: Project Runeberg ·