Sida 178
9. Mikroskopet och teleskopet
larlins betrakta deras bilder. Ytterligare utvecklad blef ideen af fransmannen Mersenne och engelsmannen Gr e g or y, men först genom Newton, som 1671 med egen hand förfärdigade ett spegelteleskop, blef ideen satt i verket. Nedan stående teckning ger en föreställning om den newton-ska reflektorns inrättning. Instrumentet består af ett stort trärör, på hvars botten den bugtiga metallspegeln CD ligger. Denna mottager bilden af det iakttagna föremålet AB och kastar den förstorad på den ungefär i tubens midt i 450 vinkel stälda plana spegeln EF, ocb den sålunda alstrade bilden de kan nu betraktas genom okularet Gli. En yt-
127. Det newtonska spegelteleskopet. terligare utveckling
fick spegelteleskopet genom William Herscbel, den äldre af de båda berönida astronomerna med detta namn. Han förfärdigade med egna liänder ett stort antal speglar af en sådan fulländning, att han kunde åstadkomma en förstoring af ända till 2 000 gånger,
utan att bilderna blefvo otydliga. Det största af sina teleskop, det efter honom benämda jätteteleskopet, utförde han 1789. Rö-
128. Det newtonska spegelteleskopets anordning. rets länöd ut&joide 12,o me
ter, dess diameter 1,3 meter
och dess vigt 2 000 kilogram. Spegeln ensam vägde 518 kilogram. Men då metallspegeln snart förlorade sin polityr, kunde jätteinstrumentet ej länge begagnas. Erån det newtonska skiljer sig det herschelska teleskopet deruti, att det endast har
Källa: Project Runeberg ·