Read Runeberg

De stora uppfinningarna

Originalsida 221
Originalsida 221
Originalsida 220
Originalsida 221
220–221

Sida 221

10. Ångmaskinen

maskin först för en större kraft, men sedermera, då maskinen ej visade sig rätt lämplig för detta ändamål, endast för en eller ett par hästkrafter.

De ericssonska varmluftsmaskinerna användes en tid på boktryckerierna, men äro nu i anseende till vissa olägenheter, som åtföljde dem, ej längre i bruk för sådant ändamål. På senare tiden ha försök gjorts att förbättra varmluftsmaskinen. De förnämsta bland dessa nyare kaloriker äro de, som konstruerats af fransmannen Lauberau, amerikanen Rop er och tysken Lehmann.

Gasmaskinen, en uppfinning af fransmannen Lenoir, är egentligen äfven en varmluftsmaskin, men luften förekommer här blandad med 5—9 procent lysgas. Denna blandning antändes dels, som på den ursprungliga maskinen, genom en elektrisk gnista, dels, som på de förbättrade maskinerna, af en gaslåga. Genom förbränningen, som sker under explosion, utvidgas luften, och denna sätter nu kolfven i rörelse. Genom de ständigt upprepade explosionerna uppvärmes dock cylindern invändigt ganska betydligt; för att motverka det skadliga inflytandet häraf afkyles han genom en ström kallt vatten, som ständigt kretsar i tomrummet mellan hans yttervägg och den honom omgifvande manteln. Den stora fördel, gasmaskinen erbjuder som drifkraft i de små industrierna och som gjort, att han, trots sina ofullkomligheter, bibehållit sig bättre än sina medtäfiare, är hans stora enkelhet. För att sätta honom i gång behöfves ingen uppeldning. Allt, som erfordras, är att sätta honom i förbindelse med ett gasrör och öppna en kran. Men gasmaskinernas företräde ligger ej endast deruti, att de i hvilket ögonblick som helst utan förberedelse äro färdiga att arbeta. De taga äfven föga utrymme och äro hvarken eld-eller explosionsfarliga, hvilket gör, att de kunna användas på många ställen, der ångmaskinen ej får begagnas. Hela eldstaden, förvaringsrum för bränsle, ångpanna och skorsten, som vid en ångmaskin äro-oundgängliga, bortfalla helt och hållet vid gasmaskinerna. Någon särskild eldare eller maskinist erfordras ej heller. Dessa betydande fördelar uppväga i många fall det högre pris på drifkraften, som förorsakas genom dyrheten af det brännmaterial de förbruka. De ha visat sig mycket användbara som små motorer, men när fråga blir om utvecklingen af större kraft, kunna de aldrig täfla med ång-

Källa: Project Runeberg ·