Read Runeberg

De stora uppfinningarna

Originalsida 220
Originalsida 220
Originalsida 220
Originalsida 221
220–221

Sida 220

10. Ångmaskinen

på nutidens pansarfartyg, som äro utrustade med maskiner af ännu mer jätteartad beskaffenhet. Man har uppskattat den sammanlagda styrkan hos alla jordens ångmaskiner till 30 till 40 millioner hästkrafter. Detta är ungefär sexton gånger så mycket som hela den arbetskraft, Rhein utvecklar från Bodensjön till hafvet, omkring sex gånger så mycket som Niagaras och vid pass tre gånger så mycket som alla jordens kroppsarbetares tillsammantagna. Man brukar bedöma verkningen af en upp-fordringsmaskin efter den mängd vatten, maskinen vid förbränning af en viss vigtmängd kol uppfordrar till en viss höjd. För att ge en föreställning om, hur ångmaskinerna småningom förbättrats, sammanställa vi i en efter denna princip uppstäld tabell resultatet af olika maskiners arbete:

Med 43 kilogram kol uppfordrar

Saverys maskin 900 ton 30 centimeter högt

Newcomens » 3 200 » » »

Watts första » 5 400 » » »

Watts senare » 14 000 » » »

De bästa af nutidens maskiner 40 000 » » »

Yarmlufts- och gasmaskinerna. Eliuru ej strängt sammanhörande med ångmaskinerna, äro dock dessa med dem så nära befryndade, att en kort redogörelse för dem och den princip, hvarpå de hvila, här är på sin plats. Den förra, äfven kallad kalorikm askin en, är en bland vår i Amerika bosatte landsman John Ericssons många uppfinningar. Som namnet antyder, grundar han sig på användandet af luft i stället för vattenånga, ty liksom hvarje kropp utvidgas äfven luften genom värme. Uppvärmes derför luften i ett slutet rum, måste hon kunna utöfva ett tryck, följaktligen äfven drifva en kolf. Höjes temperaturen hos en viss mängd atmosferisk luft 100°, utvidgar hon sig i sjelfva verket med något mer än en tredjedel af sin ursprungliga volym, om trycket bibehålles oförändrad t, eller ökar sitt tryck i samma förhållande, om hon ej ändrar volym. Detta gäller ej blott mellan temperaturgränserna 0° och 100°, utan äfven deröfver och derunder eller i allmänhet för hvarje dylik temperaturförändring. Häraf följer, att luften för en temperaturförhöjning af 273° utvidgar sig till dubbla och för en temperaturtillökning af 546° till tredubbla volymen eller, om hon ej får tillfälle att utvidga sig, ökar sitt tryck i samma förhållande.

Efter dessa grunder konstruerade Ericsson en sinnrik luft-

Källa: Project Runeberg ·