De stora uppfinningarna

öppnandet af den första, fem mil långa banan mellan Manchester och Liverpool. Den oerhördt stegrade godstrafiken mellan dessa städer hade alstrat ett behof af fortskaffningsmedel, som ej kunde tillfredsställas på det vanliga sättet. En jern vägsanläggning beslöts och utfördes af Stephenson, innan man ännu kommit öfverens om, hvilken dragkraft skulle användas. Man hade att välja mellan hästar, fasta ångmaskiner med draglinor och lokomotiv. Stephenson talade naturligtvis kraftigt för de sist nämda. Bolagets direktion utsatte nu ett pris af 500 gui-neer (9 450 kronor) för den bästa maskin af detta slag, som med en viss belastning gjorde en viss hastighet. Den 6 oktober 1829 började tätlingskampen mellan det af Stephenson och hans son Robert uppstälda lokomotivet The rocket och fyra af andra mekaniker, bland dem John Ericsson, uppstälda maskiner. Rocket bestod profvet på ett så glänsande sätt, att det åstadkom tre gånger mer, än som fordrades. Det är med denna dag, som jernvägarnas egentliga historia börjar.

Liverpool—Manchesterbanan afsåg således ursprungligen endast godsbefordran. Den komite, som engelska underhuset nedsatt för att taga den nya uppfinningen i öfvervägande, lät kalla Stephenson inför sig, och äess president trodde sig göra honom en mycket svår fråga, då han tillsporde honom, om man kunde bygga ett lokomotiv, som tillryggalade två tredjedels svensk mil i timmen. Stephenson svarade, att det mycket väl ginge för sig. Presidenten tog då mod till sig och framstälde till ingeniörens besvarande den förvägna frågan, om man måhända skulle kunna uppbringa hastigheten till half-annan mil i timmen. Äfven på denna fråga svarade Stephenson jakande, men i enQton, som afskar alla vidare frågor om en möjlig hastighet. Åtta engelska mil i timmen ansågs då för det högsta möjliga, nu far man med iltågen två engelska mil på tre minuter. Ju mer lokomotivet vann i snabbhet, dess större blef tilloppet af passagerare och dess större och litligare äfven godstrafiken.

Stephenson lefde att se den nya drifkraft, han sålunda kallat till lif, utveckla sig till en af honom sjelf knappast anad grad och »eldhästen» öfver allt på jernbanorna uttränga hästen af kött och hlod. Han dog rik på gods och ära den 12 augusti 1848.

Jernvägsanläggningen. Lättast och billigast äro naturligtvis