Sida 33
3. Tryckpressen
BOKAFSKRIFNING.
33
under den äldre medeltiden, utom hos det andliga ståndet, endast att finna hos några få. Det var i klostren, böcker och det lilla bokliga vetande, som fans, erhöllo en vård, som de eljest nästan öfver allt saknade. I klostren blefvo qvarlef-vorna af den grekiska och romerska literaturen åtminstone bevarade, om munkarne också ej lade sig synnerlig vinn om deras spridning, då dessa hedniska verk, som de för öfrigt knappast förstodo, föreföllo dem som mycket betänkliga saker. Men utom läroböcker, kyrkhandböcker och andra skrifter, som hörde till klostrens omedelbara behof, fans dock deribland åtskilligt, som syntes dem ofarligt. Också slogo sig de flesta klostren på bokafskrifning, dels som tidsfördrif, dels af verkligt sinne för lärdom, dels emedan ordensreglerna anbefalde det, dels slutligen för inkomstens skull. Härvid utbildade sig allt mer en siringskonst, som ännu i dag väcker beundran. Många sådana handskrifter äro utstyrda med de finaste miniatyrmålningar, rika randornament, förgyllningar och sirade begynnelsebokstäf-ver (initialer). De voro följaktligen äfven mycket dyra, och endast furstliga eller andra rika personer kunde köpa sådana böcker.
Huru under sådana omständigheter den tidens bibliotek skulle vara beskaffade, är lätt att tänka sig. En boksamling af hundra band ansågs redan för något utomordentligt. Berömda vetenskapsmän skattade sig lyckliga att ega tio till tjugu böcker och måste ofta upptaga- sin tid med afskrif-ning. En bibel betalades med ett tusen gulden. Genom gåfvor af handskrifter kunde en hvar bli en lärdomens gynnare. Fäder kunde dermed skänka sina döttrar en hemgift, skuldsatte skaffa sig penningar, och döende gjorde ofta en bok till föremål för särskilda testamentariska anordningar. Dyra böcker blefvo stundom i kyrkor och bibliotek fastlästa med tunga kedjor, och ej sällan utlånades böcker på bestämd tid mot hög ränta.
Mot slutet af elfte århundradet börjar åter ett vaknare andligt lif röra sig bland menskligheten och vinner småningom allt mer i styrka. Skolundervisning och högre studier lefva-upp på nytt, och behofvet af böcker gör sig allt mer känbart. Det var äerför ganska naturligt, att äfven lekmän i allt större antal skulle slå sig på afskrifnings- och b okförsäljnings affärer. Yid högskolorna, såsom de i Bologna, Paris, Wien, bildade så-
De stora uppfinningarna. 3
Källa: Project Runeberg ·