Sida 38
3. Tryckpressen
sätter sig dessutom med en »hemlig konst», i hvilken man velat se begynnelsen till boktryck med rörliga typer, men som sannolikt endast var bildtryck. Han flyttar omkring 1445 från Strassburg tillbaka till Mainz, och det är här i fädernestaden, som hans stora uppfinning först ser dagen.
Sin första upprinnelse har hon sannolikt haft i tanken, att man i stället för det tidsödande arbetet med bokstäfvernas inskärande i trätaflan skulle kunna utskära hvar bokstaf för sig, då han äfven sedermera kunde begagnas i andra sammanställningar för annat tryck. Yisst är, att Gutenberg först idkade vanligt tafletryck, derefter begagnade rörliga trätyper och först sedermera, då dessa snart utsletos och visade sig mycket litet hållbara, öfvergick till tryck med metalltyper. Han införde äfven pressen i stället för bollen och borsten. Den i rhein trakter na begagnade vinpressen skall ha tjenat honom till förebild derför. Äfven var han den förste, som använde oljefärg till svärta. Ingen af dessa uppfinningar var dock från början fullt färdig, och han vidtog oupphörliga förbättringar deraf. Dessa fordrade dock större penningkapital, än han kunde förfoga öfver, och han förband sig derför 1450 med Johann Fust, en rik borgare i Mainz, för att tillgodogöra sin uppfinning. Denne försköt honom nu i två omgångar 800 gulden, mot pant af hela hans tryckmateriel. Bland denna befann sig nu högst sannolikt redan en uppsättning af blytyper. Omtvistadt är endast, huru vida de voro skurna eller gjutna. Men äfven dessa blytyper blefvo snart utslitna; han måste derför vara betänkt på att skaffa sig ett bättre material, och härvid var honom så väl Fust som Peter Schöffer, en utmärkt skön-skrifvare och sedermera Fusts måg, till mycket stor nytta. Den senare i synnerhet gjorde sig mycket förtjent af den unga konsten derigenom, att han gaf bokstäfverna en skönare form, uppfann en ändamålsenligare metallblandning till stilmassan samt ett förbättradt sätt för stilgjutningen. Sedan de svåraste hindren sålunda voro undanröjda, kunde Gutenberg skrida till tryckningen af det stora bibelverk han länge förberedt. Men nu ansattes han plötsligt af Fust med kraf att återfå de penningar, denne förskjutit honom, och då Gutenberg ej kunde betala summan, måste han 1455 öfverlåta hela sitt tryckeri på Fust.
Nu voro Fust och Schöffer ensamma om affären, och de
Källa: Project Runeberg ·