Sida 52
3. Tryckpressen
inrättningar. I de flesta fall är det en ledad häfstång af en eller annan form, genom hvars rätande trycket utöfvas på digeln, eller, som i hagarpressen, två i kors stälda käglor, hvilka genom bän-gelns åtdragande öfvergå i lodrät ställning och nedtrycka digeln. Färgens meddelande eller »uppdragande» skedde förr medelst ett par stoppade skinnbollar, men numera med en vals, som är öfverdragen med ett elastiskt lager af lim och sirap, färgvalsen. Medan tryckaren lägger in arket i deckeln, har hans biträde öfverfarit formen med färgvalsen, remmikan fälles ned, deckeln slås igen öfver formen, kärran vefvas in under digeln, bängeln vrides, digeln går ned, och tryckningen är verkstäld. Bängeln skjutes nu tillbaka, digeln lyfter sig, kärran åker ut igen, deckeln upplyftes, remmikan slås upp, det tryckta arket uttages, ett nytt inlägges i stället, och samma operation börjar på nytt.
Jernpressarnas företräde framför träpressarna består icke allenast i den större godheten af deras arbete, utan äfven i den större mängden. Antalet af de aftryck, som en arbetare med träpress kunde åstadkomma på dagen, var ett tusen, högst 1 500; med en jernpress kunna deremot tryckas 2 500 till 3 000 exemplar. Hade boktrycket fortfarande måst nöja sig med dessa hjelpmedel, skulle det dock aldrig kunnat uppnå den grad af fulländning, hvarpå det nu befinner sig. Hur skulle till exemppl de tusentals ark kunnat åstadkommas, som nu på några timmar tryckas i en stör tidnings tryckeri? Här kom mekaniken åter till hjelp, och maskinpressen uppträdde just i det ögonblick, behofvet deraf gjorde sig mest känbart. Med honom började för boktryckarkonsten ett nytt tidhvarf.
Maskinpressens uppfinnare är Friedrich König från Eis-leben, född den 17 april 1775. Sedan han lärt ut på Breit-kopf & Härtels tryckeri i Leipzig, studerade han i flere år matematik och mekanik och bragte sin ide, som redan under läroåren syselsatt honom, till full mognad. Men ännu återstod det praktiska utförandet. Sedan König förgäfves vänd t sig till en mängd tyska tryckeriegare för att få sin maskin utförd, begaf han sig 1807 till London för att med tillhjelp af engelskt kapital och engelsk företagsamhet tillgodogöra sin ide. Kort förut hade, som vi erinra oss, den i Frankrike uppfunna pappersmaskinen öfvergått till England. Det samma blef nu äfyen fallet med dess tyske tvillingbroder, tryckma-
Källa: Project Runeberg ·