Sida 54
3. Tryckpressen
sin samverkan bidraga till en god fördelning af färgen. Den öfversta roterar i färgbehållaren sjelf. Färgapparatens roterande rörelse åstadkommes af en vid kärran fäst kuggstång.
I stället för handpressens digel har maskinpressen en ihålig, med filt eller papper öfverdragen jerncylinder, som med skruf-var kan anslutas mer eller mindre nära intill formen. Cylindern har i hvardera änden ett kugghjul och griper dermed in i de på kärran fästa kuggstängerna samt blir således genom dennas rörelser kringvriden. Denna kringvridning eger dock endast rum, medan kärran går framåt och tryckningen sålunda sker; när hon går bakåt deremot, hålles cylindern stilla af en särskild inrättning. Att cylindern kan omvexlande trycka på formen och låta honom utan beröring passera under sig, låter förklara sig deraf, att den hälft af hans omkrets, som meddelar trycket, har ett upphöjdt underlag, hvilket den andra halfvan saknar. Medan den ena halfvan sålunda kommer i omedelbar beröring med tryckformen, släpper den andra honom igenom utan att beröra honom.
Medan tryckformen går tillbaka under färgvalsarna och cylindern står stilla, tar den på en upphöjning stående ilägga-ren, en gosse eller en flicka, ett ark från den till höger liggande pappersstapeln och lägger det på den sluttande skifvan mot ett par hållare nära intill cylindern, så att denna kan fatta det med sina fingrar, griparna, hvilka i detta ögonblick stå öppna. I det samma cylindern börjar vrida sig omkring, slå griparna igen och draga med sig arket, som sålunda kommer mellan cylindern och formen och blir tryckt. Det föres nu vidare af band bakåt, uttages af en mottagare (gosse eller flicka) samt upplägges på mottagningsbordet. Maskiner finnas numera äfven, som sjelfva, utan menniskohand, besörja mottagningen; Men härmed har man endast tryckt den ena sidan af arket, eller sköntrycket. För vidertrycket måste arket en gång till på samma sätt gå genom pressen. Men för att båda sidorna skola alldeles passa emot hvarandra, får arket här, alldeles som på handpressen, vid första trycket i sin midt två små hål (punkturer) genom ett par hastigt framträdande och strax åter försvinnande stift (punkturstiften), på hvilka det äfven vid vidertrycket lägges.
En enkel maskinpress kan trycka ända till 1 200 exemplar i timmen, men mekaniken har anskaffat medel, hvarigenom ett
Källa: Project Runeberg ·