Sida 59
3. Tryckpressen
gare eller mottagare. Det är här, i detta senaste skede af sin utveckling, som han af sin broder pappersmaskinen får det kraftigaste handtag. Han trycker nu papper i långa banor. Uppvindadt på en haspel till en längd af 300 meter och ännu mer, frammatas det åt pressen, som sjelf afvecklar det. På denna princip grunda sig de nyaste slagen af pressar, såsom Bullocks i Philadelphia samt den walter ska, på hvilken Times och ett par andra engelska tidningar numera tryckas. Båda de nya pressarna trycka med stereotypplattor, som äro lagda omkring cylindrar, och åstadkomma samma arbete: afveckla papperet, fukta det, trycka det på båda sidorna, dela det i ark och upplägga dem i stapel, medan en räkne-apparat städse angifver antalet af de tryckta exemplaren.
På Times’ press försiggår arbetet i följande ordning. Längst ned till venster är pappershaspeln. Härifrån uppstiger papperet till ett fuktverk, går derifrån vidare mellan ett ö.fre cylinderpar, der det mottager sköntrycket, samt derefter mellan ett andra par, der vidertrycket verkställes. I en annan af-delning blir pappersväfven, liksom brefmärkarken, medelst ett kamartadt skärinstrument på hela sin bredd genomstucket med en mängd hål. Han hänger dock ännu, om än svagt, i hop och går vidare, tills han plötsligt stiger lodrätt nedåt. Mellan ledbanden på denna väg mottager han en periodisk ryckning, som fullständigt åtskiljer arken, hvilka nu släppas af banden och af mekaniska mottagare uppläggas i två staplar. Hvar och en af de båda satscylindrarna är belagd med plattorna för fyra sidor af den stora tidningen. Hon utkommer hvar morgon i 70 000 till 80 000 exemplar. Då hvarje exemplar alltid består af flere ark, kan man lätt tänka sig, hvilka massor måste åstadkommas på några få timmar.
Till denna höjd har tryckningens konst i våra dagar kommit, och ingenting talar för, att den yttersta gränsen dermed ännu är uppnådd. Innan vi lemna boktryckets teknik, återstår dock ännu att i korthet omnämna en sista operation, typernas uttagande ur formen och återläggande i sina särskilda fack, afläggningen. Sedan tryckningen är verkstäld, vaskas formarna med lut för att befrias från svärtan och återvända derefter till sätteriet, der afläggningen sker. Afläggaren an-fuktar stilsatsen, upptager med ett skickligt grepp ett antal rader i sänder och lägger sedan hastigt och säkert den ena
Källa: Project Runeberg ·