Arsaciderna

Arsaciderna är namnet på konungarna i det partiska riket, som, 256 f. Kr., grundades af Arsaces I, hvilken befriade landskapet Partien från seleucidernas välde och gjorde Hekatompylos till hufvudstad för sitt nya rike. 29 konungar, alla med namnet Arsaces, regerade efter hvarandra, tills riket störtades af sassaniderna. Arsaces II Tiridates (253-- 216 f. Kr.) befäste sin makt genom en seger (238) öfver konung Seleucus i Syrien. Arsaces VI Mithridates I (144--136 f. Kr.) lade alla landen mellan Eufrat och Indus under sitt välde och gjorde det partiska riket till en stormakt. Arsaces IX Mithridates II (d. 87 f. Kr.), med tillnamnet den store, kufvade slutligen nomadfolken i det inre af Asien; men från hans tid kom det partiska riket i omedelbar beröring med romarna. Arsaces XIV Orodes I förde mot dessa ett krig, under hvilket triumvirn Crassus stupade vid Carrhæ (53 f. Kr.). Arsaces XXV Chosroes I förlorade Mesopotamien och Assyrien till kejsar Trajanus, men återfick dem af Hadrianus. Arsaces XXIX Artabanus IV, den siste af ätten, blef 226 e. Kr. störtad af Ardesjir, sassanidernas stamfader, hvilken i det partiska rikets ställe upprättade det ny-persiska. -- I Armenien regerade, med åtskilliga afbrott, en sidogren af arsaciderna från midten af 2:dra årh. f. Kr. till 428 e. Kr.