Sten,stenbildning, stenpassion (Lithiasis), med., en sjuklig förhårdning af eller i organiska väfnader, antingen såsom en infiltration af kalksalter m. m. (t. ex. vid degeneration af väfnader) eller såsom fri stenbildning i kaviteter och gångar (vanligen genom kristallisation af salter ur hålornas sekret). Mer eller mindre fria stenar kunna bildas på många, ställen i kroppen, förekomma oftast i njurarna, urinblåsan och gallblåsan (se Blåsesten och Gallsten), men äfven i tårvägarna, spottkörtelgångar, i mage och tarmar, i näsa, luftstrupe, luftrör och lungor, i hudkörtlar, i arterer ock vener (fleboliter), i prostata, i ledgångar vid gikt (giktstenar), i magspottkörteln (pankreasstenar) m. m. Till sina kemiska beståndsdelar utgöras dessa stenar af kalksalter (kolsyrad, fosforsyrad och oxalsyrad kalk) eller af urinsyrade salter (urinsyrad kalk, talk, natron och ammoniak) eller af hårda organiska ämnen (cystin, pigment, cholestearin), allt i olika blandningar. F. B.