Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Turanska språk

Ämne: Indiska språk och folk · Språk, skrift och grammatik

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 16 (1892), sp. 946 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Turanska språk är en af Max Müller införd benämning, som i sin största, dock aldrig noggrant bestämda utsträckning omfattar alla icke indo-europeiska eller semitiska språk i Asien och Europa (utom baskiskan). Häri ingå således såväl de ural-altaiska, hyperboreiska, dravidiska och malajisk-polynesiska språkfamiljerna som ock de öst-asiatiska språken, under hvilket rent geografiska namn inbegripas de hvar för sig sjelfständiga japanskan, koreanskan och de s. k. enstafviga språken i Kina, Annam, Siam, Birma och Tibet. Dock nyttjades ordet oftast i mer inskränkt bemärkelse om de fyra nämnda språkfamiljerna jämte japanskan, och många uteslöto derifrån äfven den malajisk-polynesiska familjen. Då emellertid hvarken Müller eller någon annan lyckats uppvisa några vigtiga, för dessa turanska språk (i vidsträckt eller inskränkt bemärkelse) gemensamma morfologiska drag eller än mindre någon öfverensstämmelse i rötter, så har denna benämning numera äfven af Müller sjelf öfvergifvits såsom vilseledande och nyttjas endast af några engelska författare. H. A.