Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Malajalam

Ämne: Indiska språk och folk · Språk, skrift och grammatik

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 10 (1886), sp. 685–686 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Malajalam (Malayalam, Malayalim), »bergsbygd», är det inhemska namnet såväl på det dravidiska språk, som talas på Malabarkusten (af 3 3/4 mill.), som ock egentligen på landet sjelf. I Europa nyttjas ordet dock endast i den förra bemärkelsen. Språkets område i de inhemska vasallstaterna Travancore och Kotsjin samt de britiska distrikten Malabar och Kanara sträcker sig emellan vestra Ghatskedjan och hafvet, från Trivanderum i s. till något öfver 20° n. br., der det mötes af det kring Mangalur talade tuluspråket. Dess öfriga (östliga) grannar äro de likaledes dravidiska kanara i n. och tamil i s. Med detta senare språk är också malajalam närmast slägt -- Caldwell är böjd att anse det som en dotter af tamil -- och skiljer sig derifrån hufvudsakligen i två punkter: lexikaliskt genom upptagande af en stor mängd från sanskritstammar deriverade ord, grammatiskt genom bortkastande af personaländelserna i verbet och dessas ersättande med föregående pronominala subjekt, t. ex. i tamil (som i Lat. och Grek.) aditt-en, jag slog, aditt-aj, du slog, aditt-an, han slog, i malajalam (som i svenskan) nan (ni, avan) adicu, jag (du, han) slog. Om den grammatiska strukturen för öfrigt se Dravida och Tamil. En dialekt (mappilla) talas på de närbelägna öarna Lakkadiverna och Malediverna. Malajalam skrifves med eget alfabet, som härstammar från acoka-inskrifternas (se Indiens språk och literatur sp. 561, 565). -- Literaturen inskränker sig för malajalam, som för andra nyindiska mindre språk, egentligen till tre afdelningar: konstpoesi, folkpoesi och »europeisk» literatur. Den första består af efterbildningar från berömda sanskritverk (Mahabharata, Ramayana, Purana o. a.), den sista af missionsliteratur och läroböcker. Folkpoesien, episka sånger, patu, af hvilka den äldsta, Ramacharita, går tillbaka ett par århundraden före portugisernas ankomst, är mycket rik, men till vida största delen ännu blott muntligt bevarad. (Se härom inledningen till Gunderts ordbok.) -- Öfver malajalam finnes en hel mängd arbeten. De bästa äro Gundert: »Grammar of the malayalim language» (Mangalur, 1868) och »Malayalim-english dictionary» (Mang. 1872); Caldwell: »Compar. gramm. of the dravidian languages» (2:dra uppl. 1875); Burnell: »Specimens of south-indian dialects» (1873). H. A.