Nirvana

Nirvana, Sanskr. (af prepos. nis, ur, ut, och roten va, blåsa, egentl. utblåsning, utsläckning), namn på det mål, dit alla troende buddhaister sträfva. Emellertid tillhör detta ord blott den »norra» buddhaismen (Tibet, Kina, Japan m. fl. land), hvars heliga språk är sanskrit. Inom den »södra» buddhaismen (Ceylon, Birma, Siam, Annam), hvars heliga språk är pali, nyttjas såsom motsvarande beteckning ordet nibbuti (af Sanskr. nirvrti, af roten var, välja, men fullkomligt synonymt med nirvana). Då dessa ord äfven betyda »njutning», »sällhet», var det redan i äldre tider uti Indien tvistigt huruvida den slutliga N. betydde ett individens utslocknande och fullständiga förintelse eller ett oföränderligt fortlefvande i salig ro. De buddhaistiska, såväl de sanskritiska som de talrikare och vigtigare pali-urkunderna uttrycka sig härom med en nästan afsigtlig dunkelhet. De fleste europeiske fackmän anse den ursprungliga meningen med N. vara en total förintelse, men enligt den inom den nuvarande buddhaismen allmänt gängse uppfattningen betyder N. en evig, genom oföränderlighet och känslolöshet salig fortvaro. Man åtskiljer två slag af N., den absoluta, efter döden inträdande N. i nyssnämnda bemärkelse, och den relativa, som redan här på jorden kan uppnås, om den troende förmår genomgå de fyra olika graderna af dhjäna (kontemplation, extas), af hvilka den sista slutar med fullkomlig känslolöshet för allt jordiskt, vare sig af fysisk eller andlig art. För öfrigt är N. icke blott ett särskildt buddhaistiskt, utan uti Indien allmänt filosofiskt begrepp, som funnits långt före buddhaismen, och en vacker legend från Bodhisattvas (»den blifvande Buddhas») ungdom berättar den första egendomliga anledningen till att N. sedan kom att spela en så betydande rol inom buddhaismen. -- Den bästa framställningen af buddhaismen i sin helhet och dermed äfven af N. finnes hos Hardy: »A manual of Budhism» (2:dra uppl. 1880), Oldenberg: »Buddha, sein leben, seine lehre, seine gemeinde» (1882), och Kern: »Geschiedenis van het buddhisme in Indië» (2 bd, 1884). H. A.