Sida 55
Utställningsfältet vid midvintertid af A. H—m.
STOC K HOLM S - U TSTÄ LLNIN GEN i 897.
33
det gamla Stockholm med dess åldriga konungaborg och dennas höga torn med dess Tre kronor. Man skymtar något af Fiskerihallens hamn och båtar, man ser Sagogrot-tan, den gamla förut fula men numera rätt ståtliga f. d. Panoramabyggnaden och Sport- och Turistpaviljongens kaj med dess segel- och roddbåtar och något till vänster högre upp Stockholms stads paviljong, öfver hvilken Nordiska museets väldiga massor resa sig i bakgrunden. Vid foten af kullen har man till höger Marinskådespelet från till vänster Norska Jiskeriutställningen. Det är en i sanning ståtlig utsiktspunkt, från hvilken för blicken upprullar sig en den mest omväxlande och behagliga rundmålning man kan önska, och likväl är denna utsiktspunkt, hvad synvidden beträffar, ett intet mot några andra sådana på Skansen och från Industrihallens kupol.
Om man fortsätter vägen förbi marinskådespelet och där lämnar utställningen, så har man en af konstens hand så godt som orörd natur framför sig. Vägen går här utför ned till sjöstranden, där vågorna skvalpa mot stenarne samt mot rötterna af de träd, hvilka här kanta vägen, och på andra sidan eller till höger har man branta kullar, bevuxna med löfträd, omväxlande med lodräta bärgväggar. Snart bär det åter uppåt, och vägen, som nu delar sig i tvänne armar, den ena till Sirishof och Djurgårdsbrunn och den andra till Rosendals slott och Bellmansro, slingrar sig här fram genom en kuperad mark, bevuxen med urgamla ekar — Djurgårdens stora park med dess omväxlande terräng och härliga utsikter.
Men låtom oss återvända till rotundan vid Marinskådespelet och följa andra sidan af vägen tillbaka genom utställningen. Vi hafva då på vänster hand och midt emot den Xorska fiskeriutställningen tvänne mindre byggnader, hvilka ännu dölja sig under snötäckelset, men hvilka väl snart kasta af detta och sticka upp ur jorden som svampar. Den ena skall innehålla Trondhjems fiskares utställning, den andra Norsk skogs- och jordbruksutställning. Trondhjemarne tyckas icke vilja blifva förblandade med de öfriga norska fiskrarne, hvilket är mycket betecknande för den norska karaktären. Hvad den norska skogsutställningen kan komma att bjuda på, är svårt att gissa sig till, då det ju icke längre finnes några gamla skogar i Norge, utan mestadels endast ungskog. Vore det återigen fråga om de norska sågverkens produkter, så vore det en annan sak, och kunde man få en bild af själfva de norska sågverken, så hade man mycket att lära, ty den norske sågverksägaren förstår att med ringa kostnad och oftast med mycket primitiva medel taga större vinst ur sitt klena timmer än svenskarne ur sitt, som är vida både gröfre och mera moget. Hvad ett land, hvilket nästan saknar jordbruk, skall i den vägen utställa, torde vara svårt för den att begripa, som ej närmare känner Norge. Jordbruket är där ej särdeles omfattande, men det som finnes är utomordentligt väl skött. Norrmannen förstår att taga valuta ur jorden, och allt har där blifvit gjordt för att höja jordbruket. Vi önska den norska skogs- och jord-bruksutställningen välkommen.
Därefter kommer att följa P. Ericsson & C:s, Finsjö snickerifabriks, Ch. Anderssons och Minnesbergs tegelbruks utställnings byggnader. De äro ännu icke påbörjade och således finnes intet vidare att säga om dem. Men nu komma vi till en ståtlig byggnad af mera massiv art. Det är den skånska storindustriens utställning, hvilken kommer att göra sig särdeles bemärkt. Det är de stora bolagen, hvilka arbeta i stenkol, eldfast lera, cement etc., hvilka slagit sig tillsammans för att visa sina produkter, icke i högar af kol, staplar af tegel eller tunnor med cement, utan på ett vida mera praktiskt sätt. Den byggnad, som är under arbete, är en permanent byggnad i vacker villastil. Den undre delen är helt och hållet af beton samt undre våningen af olika tegel och så äfven det höga tornet. Öfre våningen är till det yttre af trä, men huruvida det inre skall blifva så eller beklädas med s. k. tiles, d. v. s. glaseradt eller oglaseradt måladt kakel eller plattor, hvilka fästas med gipsbruk, få vi sedermera se, men troligt
Källa: Project Runeberg ·
