Sida 13
I. Den unge björnen
13
utmärkelsetecken. Alltså förhåll er stilla och gif noggrann akt
på mina befallningar!»
Djurtärojaren vinkade nu till sig de begge aporna, som i ett nu voro uppe på ryggen af Nalle, i hvars pels och öron de
ryckte och sleto så, att han röt högt af smärta, skakade dem af sig och slog efter dem med sina ramar. Knappast hade han dock på detta sätt öfverträdt sin läromästares bud, förrän han med en ryckning på kedjan kastade honom till golfvet och lät en påk dansa på hans rygg med ett sådant eftertryck, att både hörsel och syn en stund förgingo honom. Derefter måste Nalle förnya konststycket, och nu underkastade han sig utan det ringaste knot sitt hårda öde. Värdshusvärden och bönderne klappade i händerne och skrattade af full hals åt
apornas krumsprång och den ömkliga figur, den unge björnen gjorde. Under tiden smög räfven sig ut och upp på dufslaget, der han åt sig väl mätt af de feta stekarne. Till resekost
tog han med sig en stor gås, som man glömt att släppa in i
stigan, och derefter begaf han sig af till skogs så fort fotterna kunde bära honom.
Då Mickel efter någon tids förlopp återvände till Nalleborg, berättade han för den unge björnens föräldrar, att deras son nu kommit i en ypperlig skola, der han inom kort skulle blifva utbildad till ett mönster för hela björnslägtet. Han försäkrade tillika, att han sjelf hade haft tillfälle att se och Öfvertyga sig om de hastiga och förvånande framsteg, som
Källa: Alvin · ·
