Sida 71
VI. Väggsmeden, den girige och slösaren
71
VI.
Väggsmcden, den girige och slösarcn.
En gammal girigbuk satt en gång sent om natten i sin stora länstol och räknade de skatter, hvilka han förvarade i en starkt jernbeslagen kista. Med en vällust, som blott en rigtig mammons-träl kan erfara, lät han den ena dukaten och den ena silfverspecien efter den andra halka genom sina magra, darrande händer, drog på kistlocket med en kritbit ett streck för hvarje hundrade mynt samt fröjdade sig högeligen, då han fann att dessa streck gingo till sexhundrade och deröfver. Sedan han på detta sätt fått en öfversigt af sin kontanta kassabehållning, kom ordningen till skuldsedlarne, hvilkas summor han antecknade och fann uppgå tiil ett belopp af nära en half million riksdaler banko. Efter att hafva slutat denna sysselsättning, skred han till en annan, nemligen att uträkna, huru många år, som skulle åtgå innan hans skatt kunde vara fyrdubblad, när han, såsom hitintills utlånade dem mot en ränta af 40—60 procent. Redan på förhand njöt han af den glädje, som han vid denna tidpunkt skulle känna, utan att på ringaste sätt taga i betraktande de millioner tårar, utpressade af hans fattige, talrike skuldenärer, hvilka hopandet af hans rikedomar skulle komma att kosta. Ack, i den giriges bröst klappar icke något menskligt hjerta!
Källa: Alvin · ·
