Sida 53
V. Menniskohataren, vargen och talltrasten
53
leksrikt drager omsorg för och beskyddar alla sioa verk, de
må nu tillhöra den ena eller den andra af jordens många
länder».
Samtlige de bevingade sångarne biföllo denna den främ-
mande fogelns fromma begäran; men om verkställandet af
det, som utgjorde föremålet för densamma, burit några fruk-
ter bland menniskorna i det aflägsna landet, hafva fogelkrö-
nikorna ingenting alt förmäla.
I
V.
Menniskohatarcn, vargcst ©cli talltrasten.
Djupt inne i en vild och ödslig skog vandrade en gång,
på den tiden, då djuren ännu kunde tala, en man, som hade
blifvit trött vid att lefva bland menniskor, emedan de vid
flerfaldiga tillfällen hade behandlat honom högst orättvist och
illa. I följd häraf hyste han ock i sitt hjerta till dem ett
brinnande hat och hade beslutat, att, så ofta tillfälle dertill
kunde gifvas, på dem utkräfva en grym och blodig hämnd.
För att verkställa denna sin föresats, hade han bosatt sig i den stora skogen, der det på flera mils afstånd icke fanns
Källa: Alvin · ·
