Sida 92
92
LÄKAREBOK FÖR ALLA.
och skräddare. Föga förekommer lungsot bland dem, hvilka arbeta i den friska landtluften såsom jordbrukare och trädgårdsmästare, och minst är den bland dem, som vistas pä sjö och haf såsom sjömän eller fiskare.
Kroppsställningen vicl arbetet spelar äfven en roll. Ju mera denna ställning hindrar en fri och fullständig andning, desto mera måste den disponera för lungsot. Äfven häri kan en orsak sökas till, att skräddare, sömmerskor och skrifvare mycket snarare angripas än t. ex. glasbruksarbetare och handelsbiträden.
Då tuberkelbacillen dör genom uttorkning och solljus, kan härigenom delvis förklaras, att fuktiga och mörka bostäder eller arbetslokaler särskildt disponera för lungsot, medan arbete i fria luften skyddar därför. Ja, äfven gatsopare, som säkert med gatudammet ofta inandas tuberkelbaciller — ehuru soltorkade — angripas sällan af lungsot. I fängelserna har däremot sjukdomen varit mycket förhärjande, men minskats i den mån fångvården förbättrats. Detsamma gäller om kaserner, hospital och sjukhus. I källarvåningar trifves sjukdomen väl. — Sjukskötare och sjuksköterskor angripas däremot icke mer än andra af sjukdomen, nej, icke ens när de äro anställda vid lungsotshem, försåvidt de iakttaga god renlighet och hygienisk vård i allmänhet. Detta bevisar, att sundt och renligt lif är hufvudsaken, då det gäller att skydda sig mot lungsot.
Huruvida dieten spelar någon roll vid alstrandet af anlag för lungsot ar icke utredt på annat sätt*, än att okokt mjölk eller okokt kött från djur med tuberkulos med all säkerhet kan frambringa tuberkulos hos den, som förtär detsamma. Dock anses denna tuberkulos snarare taga form af tarm-, hjärn-, led- och bentuberkulos eller allmän akut tuberkulos än af lungtuberkulos. Att äfven den sistnämnda dock kan uppstå, icke blott af inandadt, utan äfven af förtärda eller i huden inympade tuberkelbaciller, antages dock nu af forskarne. — Men frågan, om matordningen på det hela, t. ex. en öfvervägande växt- eller köttföda, kan bidraga till lungsotens framalstrande, är icke utredd. Vännerna af blandad .kost förmena, att vegetarisk diet måste nedsätta blodbildningen och hela organismens styrka samt sålunda alstra lungsotsanlag. Möjligen kan detta vara fallet med den, som förut lefvat på blandad kost, men det är icke bevisadt, att de företrädesvis växtätande folken, såsom araber, hinduer och kineser, lida mera af lungsot än andra.
Af här ofvan gjorda meddelanden och anmärkningar framgår, att de föranledande (disponerande) orsakerna till lungsot kunna sökas i många yttre lefnadsförkållanden och omständigheter. Summan däraf är, att hvarje lefnadssätt , som verkar försvagande på organismen, kan bereda väg för lungsot. Svag och dålig blodbildning (äfven blodbrist eller bleksot), otillräcklig eller dålig kost, dålig luft, öfveransträngande arbete med otillräcklig sömn, bekymmer och sorger, blodförluster, lidelser och laster kunna sålunda vara vägrödjare likaväl som lungornas direkta såruide eller skadande. Bland laster må särskildt nämnas dryckenskap, då alkohol förstör blodbildningen. Synnerligen blir dryckenskap farlig, då starka spritdrycker (brännvin eller konjak eller arrak) förtäras, medan födan samtidigt är dålig eller otillräcklig. Den förr mot lungsot begagnade punschen kunde göra nytta genom sockret i punschen, men icke genom alkoholhalten. — Tidiga giftermål eller äktenskap med täta barnsängar eller missfall anses äfven kunna medverka till sjukdomen på grund af deras försvagande inverkan. — - Man har iakttagit, att landtbor, hvilka inflyttat till städerna, oftare än infödda stadsbor angripas af lungsot. Detta kan förklaras af det utbyte, som sker af frisk luft, enkel men sund föda och naturenligt lif i allmänhet mot dålig luft, sämre föda, onaturligare och ofta lastfullare lif. En annan förklaring är, att de, som känna sig fysiskt svaga, uppsöka städerna i hopp att där få ett mindre ansträngande arbete.
Källa: Internet Archive ·
