Tillbaka Read Runeberg

Läkarebok för alla : hälso- och sjukvårdslära i populär form

Originalsida 112
Originalsida 112
Originalsida 112
Originalsida 113
112–113

Sida 112

112

LÄKAREBOK FÖR ALLA.

En svulstform, som är mindre elakartad än äkta kräfta, kallad af läkare sarkom (köttsvulst), förekommer äfven, ehuru ytterst sällsynt, i lungorna. Egendomligt är, att dylikt sarkom ofta iakttagits hos arbetarna vid koboltgrufvorna i Schneeberg uti Sachsen.

^ * *

*

Lung sy filis är en sällsynt form af syfilis. Den kan uppträda såsom svulster (gummata) i själfva lungväfven eller bilda förtjockningar i eller omkring luftrören eller framträda såsom strålformiga ärr i lunghinnan. — Ifall en person, som på annat sätt lider af syfilis, visar otydliga tecken på lungsjukdom, kan man ha anledning misstänka, att denna äfven har sin grund i syfilis. För öfrigt är sjukdomen svår att igenkänna.

28. LungmjäHbrand och lungstrålsvamp.

Yi sammanföra här två sjukdomar beroende på kända svampar af mikroskopisk natur, hvilka sjukdomar dock, dess bättre, äfven äro hos oss rätt sällsynta.

Lungmj ältbrand beror på samma smitta som vanlig mjältbrand hos hornboskapen. Men smittan förvärfvas genom inandning och angriper därför i första hand lungorna. Sjukdomen förekommer synnerligen hos personer, som handtera lumpor eller likartade varor, i hvilka smittan gömt sig. Därför har också den ofta misskända sjukdomen kallats lumpsjukan eller ullsorter ar esjukan. Den orsakar vattensvullnad i bindeväfven mellan lungorna, i lungorna och i lunghinnan. För öfrigt ansvälla lymfkörtlarna och mjälten, hvarjämte små blödningar i olika organer angifva sjukdomens mjältbrandsnatur. — Symptomen äro frossa och feber med hufvudvärk, svindel, kräkningar, snufva, rinnande ögon, andnöd, smärta i maggropen, tinningarna och nacken, stor mattighet med matleda, hvarjämte hosta med blodiga sputa tyder på lungkatarr och lungförtätning. Sjukdomen fortgår med hög feber ett par dagar, hvarefter krafterna hastigt sjunka och den sjuke dukar under inom en vecka.

^ %

*

Lung str ålsvamp är en sedan 1882 känd sjukdom, hvilken äfven oftast förekommer hos hornboskap. Då människan får sjukdomen, är det dock icke genom smitta från sjuka djur utan direkt från den yttre naturen. Både djur och människor få nämligen svampen direkt från kornagnar, på hvilka den håller till. Då groddkornen komma in i kroppens slemhinnor eller väfnader, gro de där och utveckla sig till svulster, som öfvergå till bulnad. I dessa svulster och blandade med vanligt var finnas hampfröstora gryn. Då dessa klämmas sönder, finner man i dem fina trådar med kolfformiga ändar (fig. (38). Detta är svampen.

Källa: Internet Archive ·