Läkarebok för alla : hälso- och sjukvårdslära i populär form

SJUKDOMAR I LUNGVÄFNADEK.

111

härd i kroppen, vare sig i en körtel, en led, ett ben eller en inälfva genombryter sitt stängsel och genom en ven eller ett större lymfkärl utsprider sitt innehåll i organismen. Härigenom alstras då en akut tuberkelbacill-infektion. Vissa fall synas dock tyda på, att infektionen kan uppstå genom direkt utifrån inkomna baciller t. ex. från födoämnen, som hålla lef vande baciller.

Sjukdomen yttrar sig genom att i olika inre organer en massa små grynlika bildningar (tuberkler) uppstå. Dessa göra mer eller mindre skada, alltefter som de uppträda i mer eller mindre ömtåliga organer. Men i det ena fallet som det andra medföra de feber, förgiftning af hela organismen med sjunkande krafter samt död efter några få veckor.

Endast då tuberkulosen lokaliserar sig hufvudsakligen i lungorna eller i hjärnhinnorna, uppträda tydligare lokala symptom. I förra fallet likna de en lung- eller lunghinnebränning, i senare fallet en hjärnfeber. Lokaliserar sig tuberkulosen mera i bukens inälfvor eller i alla kroppens inre delar, så får hela sjukdomen mest likhet med en tyfus - feber. En förväxling mellan dessa två, dock sinsemellan så olika sjukdomar har icke sällan ägt rum. I andra fall har sjukdomen ett växlande förlopp och visar under flera veckor, ja ett par månaders tid än förbättring och än försämring, så att den påminner om en frossfeber. Småningom sjunka dock krafterna, afmagring inträder och den sjuke aflider under symptomer, som tyda än på lungsjukdom än på hjärnsjukdom.

Om behandling af sjukdomen kan knappt blifva tal, så länge vi icke känna till något medel, som kan hastigt i organismen dödar tuberkelbacillerna. Läkaren får inskränka sig till att söka lindra den sjukes mest plågsamma symptomer.

27. Lungkräfia och fungs/filis.

I sammanhang med nyss afhandlade sjukdomar må sägas något äfven om kräfta och syfilis i lungorna, då dessa sjukdomar säkert bero på lefvande smittor, ehuru de ännu icke kunnat demonstreras. Nämnda sjukdomar äro emellertid, dess bättre, mycket sällsynta, så att flertalet läkare ej ens sett någia fall af dem. Vi skola äfven blott helt kort omnämna dem.

Lungkräfta angriper i olikhet med annan kräfta oftare män än kvinnor (13 män på 1 kvinna). Den förekommer rätt ofta tillsammans med lungtuberkulos. Svulsterna sitta såsom hårda bön- till äggstora knölar i lungväfven, ofta nära lungroten. Vanligen utgå de från luftrörsgrenarna. — Symptomen bero mycket på knölarnas storlek och säte. De medföra ofta blott obetydliga symptom af lungkatarr. I andra fall orsaka de lungblödning, andtäppa, kramphosta, håll m. m. Sputa innehålla ofta en stor mängd kulor af fettkorn, hvilka anses kännetecknande för sjukdomen, som annars är svår äfven för läkaren att igenkänna. Såsom vid all kräfta magrar slutligen patienten af och dukar under. — Hvarje behandling är med nu kända medel hopplös.