Läkarebok för alla : hälso- och sjukvårdslära i populär form

SJUKDOMAR I NÄSA N.

27

i vanligt damm. Naturligtvis följer det äfven med nässlemmet hos den sjuka och stannar i hans näsdukar m. m. — Vissa medikamenter framkalla äfven vid större doser en katarr i näsan liknande snufva. Mest vanlig bland dylika katarrer är den s. k. jodsnufvan, som uppstår vid intagning af jod eller jodsalter. Den upphör dock snart, när medicineringen afbrytes. — Att äfven mekanisk retning kan framkalla sjukdomen bevisar den s. k. hösnufvan, hvarom se här nedan. — Slutligen erinras, att snufva ofta är ett symptom vid mässling, syfilis, rotz m. fl. sjukdomar ,

Symptomen af den vanliga epidemiska snufvan äro dels allmänna, dels lokala. Innan sjukdomen bryter ut, förnimmes en eller annan dag känsla af allmänt obehag med lätta frysningar, tyngd öfver pannan, obenägenhet för arbete, kittlande i svalget och näsan samt nysningar. Småningom inställer sig afsöndring af i början tunnflytande vätska, som snart blir något varblandad och mera seg. På sjukdomens höjdpunkt plågas många ganska mycket af den i och för sig tämligen obetydliga åkomman. De äro mycket besvärade af den intensiva flytningen och beklaga sig öfver svår hufvudvärk och ljusskygghet, feber och värk i snart sagdt hela kroppen. Andningen genom näsan är för långa stunder upphäfd ; smak och lukt äro förändrade, ibland fullkomligt upphäfda. Efter förloppet af några dagar släppa de mera besvärliga symptomen, och fullständig hälsa inträder småningom. Dock kan näskatarren ibland sprida sig genom svalget till luftstrupen och luftrören, så att heshet och hosta följer på snufvan. I andra fall kan den sprida sig till ögonen eller öronen, så att dessa organer blifva inflammerade. — Under sjukdomens förlopp är den rodnade nässlemhinnan mer eller mindre svullen. Huden vid näsmynningarna blir genom den skarpa flytningen sårig. Ja, hela näsan visar sig ofta svullen och röd.

Behandlingen kan vara dels allmän, dels afledande, dels lokal. Såsom vid alla smittosjukdomar, kan man i sjukdomens första början söka bekämpa densamma genom svettdrifvande behandling. Härtill kan man använda varma bad, bäst under form af varmluftbad, ångbad eller våt inpackning.* Hvarom icke, må man begagna invärtes svettdrifvande medel, t. ex. fläderté eller chamomillté med 30 kamferdroppar eller någon vann sprithaitig dryck. Man intager då sängen, medan man söker komma i svettning. Härigenom mildras och förkortas sjukdomen, om den än icke häfves.

* Ett slags ångbad i sängen åstadkommer allmogen i Värmland och Dalarne genom att i sängen lägga mellan benen en påse med nykokt ångande potatis, medan kroppen omgifves med buteljer, som innehålla hett vatten.