Sida 29
SJUKDOMAR I NÄ SAX.
29
«
finnes i luften sommartiden. Blott få individer, vanligen män, äro mottagliga för hösnufva. Men sjukdomen är hos dem mycket envis och återkommer gärna h varje vår under en följd af år.
Symjitomen af sjukdomen äro såsom af en vanlig, synnerligen häftig snufva med stark hetta i näsan och mycket nysande. Svårare fall åtföljas af röda ögon och svullna ögonlock, katarr i luftrören och anfall af andtäppa, höasthma. ) synnerligen nattetid.
Den bästa behandlingen består däri, att den sjuke uppsöker orter med ingen eller föga växtlighet t. ex. hafsluft på kala stränder, såsom i Bohuslänska skären, eller under sjöresor. Kan man icke detta, må han heldre bo i staden än på landet sommartiden. — Spolning af näshålan med svag kininlösning (1 på 500 eller 1,000) kan äfven försökas.
2. H/sk snufva ( Influensa 9 Grippe).
Denna sjukdom har föga mer än namnet gemensamt med vår vanliga svenska snufva. Då den emellertid äfven företer symptomer från luftvägarna, må den här i korthet afhandlas.
Sjukdomen kommer genom ett 1892 upptäckt smittämne (influensa-bacillen), som särdeles lätt sprides med både sjuka och friska. Och då mottagligheten för denna smitta är ganska allmän, går influensan såsom en mycket utbredd farsot, när den kommer. Den hör dock icke Europa utan, likasom koleran, Asien till, hvarför den blott periodvis uppträdt i västerlandet. Vi ha nu haft upprepade epidemier sedan 1890, men därförut var den icke i Europa sedan 1875, och icke i Sverige sedan 1837. Ryssland gästades af sjukdomen på 1840- och 1850-talen. Dit tros den komma från Kina, som skall vara dess födelsebygd.
Af influensan skilja läkarne stundom mellan tre former: den katarrala, gastriska och nervösa.
Den katarrala formen gör mest skäl för namnet snufva. Efter en eller annan dags allmänt illamående med frusenhet och ruskighet får patienten hög feber (38,5° — 41° C.) samt värk, ofta häftig nog, här eller där: i hufvudet, ryggen, armarna eller benen. Svindel, oro, sömnlöshet, nervsmärtor, någon gång konvulsioner tillstöta. Så kommer en krampartad hosta, heshet, svårighet att svälja samt ibland tecken på snufva. Efter hand kan en vanlig lungkatarr utveckla sig, som stundom äfven leder till förtätning i lungorna (inflammation). Hudutslag inställa sig någon gång.
Den gastriska formen kännetecknas genom kräknmgar och diarré.
Vid den nervösa formen äro symptomen från luft- och matvägarna obetydliga, men de ofvannämnda nervösa symptomen desto mera framträdande.
Källa: Internet Archive ·
