Tillbaka Read Runeberg

Läkarebok för alla : hälso- och sjukvårdslära i populär form

Originalsida 31
Originalsida 31
Originalsida 30
Originalsida 31
30–31

Sida 31

SJUKDOMAR I NÄSAN.

31

ligare minskar näsgångens rymlighet. Sålunda blir andningen genom näsan försvårad eller alldeles hämmad, rösten förändrad till. s. k. näston — man »talar i näsan» — hvarjämte luktsinnet försvagas eller alldeles förstöres. Huden kring näsöppningarna blir lätt sårig och utandningsluften får mer eller mindre obehaglig lukt, »dålig andfedräkt». — Då katarren i, näsan sprider sig äfven till örontrumpetens mynning, uppstår lomhordhet. Denna befordras därigenom att vid häftig snytning slem pressas ut i örontrumpeten. Sprider den sig till tårkanalen, så uppstå röda rinnande ögon. Sprider den sig till svalget, så uppstår en svalgkatarr. Å näsans yttre spörjes stundom sjukdomen genom en ständig abnorm rodnad i huden. — Särskildt anmärkningsvärdt är, att denna lokala sjukdom kan genom inverkan på näsans och hufvudets finkänsliga nerver orsaka hufvudvärk, till och med s. k. migrän, dålig sömn, förstämning i lynnet, minnesslöhet och anfall af kramp i luftrören, eller s. k. asthma, såsom redan förut (sid. 23) är nämndt. Dessa åkommor blifva då ofta till sin orsak misstydda och därför orätt behandlade.

Yid undersökning af skolbarn har man funnit stundom fler än hälften bland dem lida af kronisk näskatarr. Och dessa barn äro ofta nedsatta till sin intelligens och förmåga att med uppmärksamhet följa undervisningen. De anses därför såsom klent utrustade, ehuru de kunna, såsom erfarenheten bevisar, hjälpas därigenom, att deras »kroniska snufva» blifver botad.

Behandlingen kräfver ofta lång tid och stor omsorg, hvarför äfven många af dessa patienter gå med sitt onda obotadt genom hela lifvet, hvilket därigenom visserligen ej förkortas, men dock ofta förbittras. Här såsom i de flesta fall gäller det, att ju äldre sjukdomen är, desto svårbotligare är den. Man bör därför icke gömma på den i tro, att den botar sig själf. Botandet kräfver lokal behandling, ofta af en på detta område erfaren specialist. Här komma till användning alla de i inledningen till detta kapitel omförmälda medlen: sköljning, pulverinblåsning, pensling och inre massage. Men ofta hjälper man sig icke ens därmed, utan måste frätande och brännande medel af specialisten användas. Såsom brännmedel användes med stor fördel elektrisk glödtråd, som införes kall i näshålan ocli försättes i glödgning, då den kommer intill det sjuka stället. — I hemmet kan användas nässköljning (se sid. 24) med ljum koksaltlösning (Y2 tesked till ett dricksglas eller 200 gm vatten) eller skarpare saker enligt läkares föreskrift. Till pulverinblåsning (se sid. 25) användas många olika blandningar af menthol, aristol, borsyra, wismuth, benzoe, lapis m. m. stundom med tillsats af smärtstillande medel, såsom kokain eller mor-

Källa: Internet Archive ·