Sida 55
SJUKDOMAR I STRUPHUFA7UDET.
55
isolera och döda inkommen tuberkelsmitta, så att denna icke kunnat göra sina förstörande verkningar gällande. Ofta kommer den inandade smittan icke ens längre än på näsans, svalgets eller strupens slemhinna, därifrån densamma åter utsöndras utan att göra någon skada. Detta har man genom noggranna undersökningar funnit på personer, hvilka vistats i samma rum som lungsotspatienter. Faran för smitta af tuberkelbaciller är alltså på långt när icke så stor som af smittämnen från våra vanliga s. k. farsoter, t. ex. utslagsfebrarna, mot hvilka vi hafva vida mindre motståndskraft.
Tuberkelbacillerna kunna foröfrigt inkomma i vår kropp ej blott med den luft, som vi andas, utan äfven med den mat och dryck, som vi förtära. Dock må ihågkommas, att, eftersom bacillerna dö vid kokning, endast okokt föda i detta hänseende är farlig. Då mjölk ofta förtäres okokt, anses sådan från kor med »perlsot», under h vilket namn sjukdomen hos dem går, ofta sprida tuberkulosen. På så sätt i kroppen inkommen smitta kan afsätta sig i tarmväggarna, tarmkexet, bukhinnan, lefvern, men äfven genom lymf- och blodströmmen föras till mera aflägsna organer, såsom ben, leder, hiärnhinna, lungor m. m. — Yidare kan smittan äfven inkomma genom sår på huden och alstra hudtuberkulos (lupus) eller lymfkörteltuberkulos. — Slutligen synes tuberkulosens förekomst i könsorganen bevisa, att smittan kan inkomma i kroppen äfven genom nämnda organers slemhinnor.
Tuberkelbacillerna alstra i första hand endast en lokal åkomma. Men då denna lokala skada får en större utbredning, så att det angripna organets verksamhet hämmas, eller då sekundärt flera andra organer angripas, eller då det gift, som af bacillerna alstras (tuberkulin) , sprider sig i kroppens vätskor, uppstår genom tuberkulosen ett allmänlidande med afmagring, feber o. s. v. (hektisk feber, tärsot, tvinsot, ftisis).
Bacillerna orsaka på den plats i organismen, där de slagit sig ned, en retning på cellerna, tillfölje hvaraf bindeväfs- och epitelcellerna ökas i antal och storlek; s. k. »jätteceller» uppstå, som i sig innesluta bacillerna (se fig. 39); lymfceller utvandra ur sina kärl och lagra sig kring de nybildade cellerna. Sålunda uppstå dessa små, gråa, grynlika bildningar utan kärlförgreningar, som kallats miliartuberkler . Då många sådana hopas på ett ställe, uppstår en »tuberkulos härd eller nybildning» d. v. s. ett »diffust tuberkulöst infiltrat». I denna nybildning bortdö cellerna och massan antager genom fettförvandling en gulhvit färg och skör mjuk beskaffenhet, liknande färsk ost, hvaraf kommit namnet ostig förvandling eller med tysk form »ostvandling». Sitter en dylik ostvandlad tuberkel ytligt, t. ex. i en slemhinna, så afstötes massan och ett »tuberkulöst sår» uppstår. Inuti lungan uppstår efter tillkomsten af varaistrande bakterier förstörelse af väfnaden, som upphostas, hvarigenom alstras hålor (ka verner). I aödra fall kan tuberkeln ingärdas genom en fast bindeväf (svålbildning), hvarefter tuberkeln skrumpnar och delvis förkalkas. Detta är ett slags läkningsprocess, hvarigenom tuberkeln göres oskadlig. — I ben och vid ledgångar kan en ostig tuberkelmassa bibehålla sig tämligen oförändrad under åratal, tilldess varbakterier på en eller annan väg stöta till, då varbildning (suppuration) äfven där uppstår, hvarefter varet söker sig väg utåt genom s. k. fistelgångar.
Dessa korta meddelanden om tuberkel bacillernas lif och de af dem i vår kropp orsakade förändringarna må här vara nog. Yi återkomma framdeles till deras betydelse för alstrandet af lungsot.
Källa: Internet Archive ·
