Sida 56
.56
LÄKAREBOK FÖR ALLA.
Symptomen af struptuberkulos äro mycket otydliga, ja kunna äfven vara obetydliga. Det beror på sjukdomens utbredning och säte. Äro ljudbanden angripna, så uppstår heshet och öfver hufvud taget alla de ofvan vid strupkatarr skildrade symptomen (se sid. 43). Är struplocket angripet, så uppstår en mycket retsam hosta och äfven smärta vid sväljandet. Endast genom laryngoskopisk undersökning kan med säkerhet afgöras, huruvida struptuberkulos eller blott en enkel katarr förefinnes. Äfven vid denna undersökning äro dock icke alltid bilderna tydliga nog. Men genom en pensel kunna stundom tuberkelbaciller upptagas från sår i strupen och afgöra frågan. Då patienten redan förut lider af lungtuberkulos, kan emellertid en envis heshet gifva anledning misstänka, att sjukdomen spridt sig äfven till strupen. Är sjukdomen i strupen däremot primär, så blir afgörandet vida svårare. Sjukdomens envishet och svårbotlighet kan dock väcka misstankar, att icke blott en enkel katarr förefinnes. Bildas af tuberklerna sårnader på ljudbanden, så inskränkes deras rörlighet i hög grad, hesheten tilltager och kan stegras till oförmåga att bilda ljud (af oni). Under tilltagande afmagring, stundom äfven glottisödem (se sid. 47), dukar slutligen patienten under.
Behandlingen blir dels lokal och dels allmän. Är sjukdomen från början blott lokal, så kan man hoppas åtskilligt af lokal behandling. Pensling med eller inblåsning af jodoform, jodol, mjölksyra, borsyra, menthol m. m. begagnas då af specialisten. Inandningar såsom vid enkel katarr kunna äfven lindra patientens plågor och obehag. — Är sjukdomen däremot blott en utbredning af lungtuberkulos, så är icke mycket af behandlingen att hoppas, om icke den ursprungliga sjukdomen kan hejdas. Den allmänt stärkande behandlingen blir därvid hufvudsaken; härtill komma vi åter vid lungtuberkulosens afhandlande.
16. Kräfia, syfilis och andra nybildningar i strupen.
Likasom i näsan (se sid. 35) kan i strupen förekomma många slags nybildningar af både godartad och elakartad natur. De förra, hvilka lätt nog kunna genom lokal behandling botas, äro visserligen de vanligaste. Äfven de senare är dock icke alltför ovanliga.
Kräfta i strupen utgår vanligen från slemhinnan å ljudbanden, fickbanden eller rummet emellan dem (Morgagnis grop). Nybildningen är vanligen af samma form som kräfta å läpparna eller s. k. epitelialkräfta. Den förekommer oftare hos män än hos kvinnor, vanligen efter 50 års ålder, ehuru någon gång äfven hos barn. Sjukdomen är
Källa: Internet Archive ·
