Sida 74
74
LÄKAREBOK FÖR ALLA.
sjukdomarna äro dock alldeles skiljda åt. Läkaren kan skilja dem från hvarandra genom fysikalisk undersökning och genom när- eller frånvaron af tuberkelbaciller i spotten. Den allmänna svaghet med feber, afmagring o. s. v., som tillhör lungsoten, visar sig icke vid luftrörsbråcken. — Sjukdomen kännetecknas äfven genom den of van vid stinkande lungkatarr beskrifna kolfformiga förtjockningen af sista fingerleden.
Behandlingen blir densamma som vid kronisk svår lungkatarr.
* *
*
Yid förträngning af luftrören (stenos) kan man skilja mellan förträngning af själfva luftröret (trakea) och af luftrörsgrenarna (bronkerna). Den ena som den andra förträngningen orsakas emellertid af något tryck utifrån eller genom en växt eller främmande kropp inifrån. — Tryck utifrån kan uppstå genom pulsåderbråck, svullna lymfkörtlar eller andra svulster och växter samt, då det gäller trakea, förstorad sköldkörtel (struma). Inifrån kunna äfven svulster (kräfta eller polyper) växa fram. Oftare är det dock en nedsväljd främmande kropp, hvilken orsakar hindret.
Symptomen blifva, då hindret är betydligare, mer eller mindre försvårad andning samt hostretning. Andningen kan så mycket hindras, att verklig andnöd (dyspné) uppstår. In- och utandning förlänges och är åtföljd af ett pipande ljud; respirationen förlångsammas.
I luftrören nedkomna främmande kroppar kunna kvarligga där under åratal, ifall de icke orsaka snabb kväfning, samt medföra symptomer af lungkatarr, stundom också lungblödningar. När de sitta i luftröret, kunna de stundom på kirurgisk väg utskaflfas. I andra fall få de lämnas åt sitt öde, ifall de icke med kräkmedel kunna i hast utskaffas. — Behandlingen af andra slags förträngningar kan i de flesta fall föga eller intet uträtta. Den blir symptomatisk och får lämpa sig efter omständigheterna vid fallet i fråga.
22, BrÖst- eller luftrörskramp (asthma bronchiale).
Härmed förstås en anfallsvis påkommande sjukdom, hvars egentliga symptom är en ytterlig svårighet att andas, medan patienten däremellan mår tämligen bra. Efter korta eller inga förebud af allmänt illamående, obehagliga känslor i strupen eller maggropen, envis nysning eller gäspning kommer anfallet, vanligen nattetid. Den sjuke vaknar med känsla af ångest och beklämning, stundom smärtor i
Källa: Internet Archive ·
