Sida 88
88
LAKAREBOK FÖR ALLA.
förenad med svår yrsel, som kan gå till verklig fyllerigalenskap (delirium tremens) eller farliga sinnesvillor (hallucinationer). Den sjuke är mycket darrande men föga känslig, så att han klagar öfver ingenting; krafterna sjunka snart och döden inträder vida oftare än bland andra sjuka, man beräknar för omkring 50 proc. af fallen. — Yid s. k. husepidemier af lungbränning iakttager man ofta en elakartad natur hos sjukdomen. Fallen begynna mera smygande, utveckla sig långsammare, angripa mera den sjukes krafter med symptomer, som påminna om nervfeber eller allmän blodförgiftning. Dä sjukdomen öfvergår till hälsa, sker det mera småningom och utan den tydliga kris som vid normalt vanligt förlopp.
Såsom mer eller mindre farliga tillstötar , hvilka försvåra eller förlänga sjukdomens förlopp, böra nämnas varig utgjutning i lungsäcken, som kan medföra lång tids sjuklighet, hj är t säcksinflammation eller blodpropp i lungkärlen, som kan leda till plötslig död, ägghvitesjuka, hvarom se härofvan, och gulsot, som i och för sig dock icke har någon farlig betydelse. Varig utgjutning i hjärn- och ryggmärg shinnan (purulent cerebro-spinal meningit) är en särdeles farlig komplikation, men förekommer sällan annat än vid tider, då epidemisk hjärnfeber är gängse. Häftig hufvudvärk, nackvärk, nackstyfhet, svår yrsel och sanslöshet (coma) känneteckna denna ledsamma tillstöt.
Ut g äng en af en lungbränning är, såsom vi förut sagt, i flertalet fail lycklig hos förut friska och sunda personer samt sker genom att febern plötsligt faller och sjukdomen vänder sig. Förtätningen (infiltrationen) i lungan fördelar sig därefter (går till s. k. resolution ) småningom och vanligen under upphostning; den sjuke känner sig under denna process rätt välmående. — Fördelning kan också utan upphostning ske därigenom, att utgjutningen i lungan uppsuges af blod- och lymfkärlen; detta är dock hos vuxna personer mera sällsynt. — Ett förlängdt förlopp af sjukdomen kan uppstå genom någon af de ofvannämnda tillstötarna eller därigenom, att patienten redan förut är sjuklig och svag. Stundom händer det, att sjukdomen under liksom flera anfall angriper olika delar af den ena eller bägge lungorna; man kan kalla detta för recidiv. — I sällsynta fall kan sjukdomen sluta hos mycket nedsatta personer med lungböld (abscess) eller lungbrand (gangrän) eller lungsot (tuberkulos), som i regel då efterhand förer till en dödlig utgång. En sådan kan äfven uppstå genom de ofvannämnda tillstötarna. I regelbundet förlöpande fall kan äfven en olycklig utgång inträffa genom att sjukdomen på en gång angriper bägge lungorna, eller genom att blodfyllnad eller vattenutgjutning (byperämi eller ödem) i de icke angripna delarna af lungorna gör äfven dessa odugliga till sitt arbete, så att den sjuke dör genom långsam kväfning, eller genom att ett förut svagt hjärta nekar göra tjänst (hjärtförlamning).
Den af en lungbränning angripne behöfver sålunda visserligen omsorgsfull vård och lämplig behandling. Många sätt och medel hafva användts mot sjukdomen, enär man förglömt, att hos en förut risk och sund person naturen äfven här i regel hjälper sig själf på
Källa: Internet Archive ·
