Sida 237
11. Revolutionsåret 1848
I SÄLLSKAPSLIFVET.
237
lemmarne af gillet, hvilket hade till ändamål att dels genom föredrag, dels genom anordnande af konstexpositioner upp-lifva intresset för nordisk konst och vitterhet. Föredrag höllos af lektor Rabe om Virgilius, af Hedlund om Hyltén-Cavallii skådespel Dackefejden, af Hierta om teaterns och dramatikens praktiska sida, af D. Müller öfver konsten i dess förhållande till naturen. Blanche gjorde paralleler mellan Bellman och Wadman, Dahlqvist deklamerade några praktstycken ur Wallenstein, Uddman sjöng Bellmansvisor, Knut Geijer läste vers. Konstexpositionerna leddes af Wilb. Wohlfart. Här sade doktor Wetterbergh (Onkel Adam) om Blanche: »Han är den dramatiska konstens Hörberg. Huru säkert och raskt för han ej sin färgrika pensel, och huru anslå ej hans taflor, som i sin helhet bära stämpeln af en naturfrisk, men dock nordisk humor 1»
På sommaren 1847 reste man till Gotland och höll, efter en middag hos biskop Hallström i Visby, fest i S:t Nicolai med tal af Blanche och Bergman. Blanche var då sekreterare i denna vittra orden.*
Hierta hade sålunda ej spått rätt, då han sade, att ingen skulle våga att efter dådet umgås med Blanche.
Ett af de hem, der han framförallt trifdes, var hos paret Carlén i det lilla trähuset vid Humlegården. Carlén hade nämligen 1841 äktat unga fru Flygare, den kända författarinnan. På bröllopet voro August Blanche och Mellin marskalkar. Verser upplästes af Mellin och Ingelman, hvilken bland annat yttrade, godmodigt och skämtsamt:
»Det sannades då efter hand, Hvad man i början knappast trodde, Att fröt på Aganifpens strand (Jpp till en kärlig myrten grodde, Som, knappt var årets lopp förbi, En brudkrans blef för Emilie,
* Kalendern Svea 1880 (Konstnärsgillet i Stockholm); Gamla Stockholm af Cl. Lundin och Aug. Strindberg; Konstnärsgillets handlingar på Kungl, biblioteket. Den förste sekreteraren var komminister Ignell. Efter honom valdes Blanche d. 3 mars 1846. Blanche höll under tiden 31 dec. 1845—18 jan. 1848 fyra föredrag, bland annat den 3 febr. 1846 »en extemporation rörande svenska vitterheten».
Källa: Project Runeberg ·