Sida 68
3. Ungdomsperioden i Upsala och Stockholm
68 UNGDOMSPElilODBN I UPSALA OCH STOCKHOLM.
Blanches vackra röst, liflighet och esprit skaffade honom snart både umgänge och vänner. Han synes redan nu hafva varit inkastad i sällskapslifvet. Jemte några kamrater bildade han en sångqvartett, hvilken under sommaren träffades hvarje vecka ute på Franska värdshuset hos den vackra Josephine. Lång, smärt och blåögd, med tjocka svarta flätor, krönta af en liten rosenröd och guld paljetterad bindmössa, plägade då den 19-åriga nymfen presidera högst uppe vid bordet i det rum, der man sexade, läppjande med förakt på en så enkel dryck som punsch, nådigt mottagande en hel rad af skålar och någon gång, vikande för de unge männens böner, sjelf stämmande upp en liten glad Blekingsvisa.
Blanche kunde under dessa år icke undgå att taga intryck af de oroliga strömningar, som genomgingo tiden. Hans demokratiska blod svallade ofta högt, och hans idéer påverkades af tidens liberalism. En gång besökte han en sin morbror i Vestmanland, f. d. grenadier och då inspektor på Kolsva. Blanche inviterades till en middag hos egaren, kammarherre af Forsselles, men ensam, utan morbrodern. Först ville han ej gå, han var pikerad öfver nålstynget; slutligen lät han öfvertala sig af morbroderns föreställningar. Blanche hade väntat sig att få plats bredvid värdinnan. I stället anvisas han en stol nära dörren. Blanche gjorde sig förhoppning om en skål af sjelfve värden. Skålen föreslås af en åttaårig dotter. Då mister Blanche det lilla tålamod, han har qvar; han sätter glaset ifrån sig, reser sig och vill gå, och när kammarherren ursäktar sig, bestört öfver hans vrede, svarar han, enligt Ridderstad, dessa ohöfviska ord: »Min verldsuppfattning är, att en redlig och duglig man försvarar sin plats vid hvilket bord som helst, och för att hålla mig till min morbror, är såväl hans verksamhet som hans karakter af allt för bepröfvade ädla egenskaper, att han, ingen nämd och ingen glömd, till och med bort intaga hedersplatsen vid det bord, der jag i dag haft äran spisa. Platsen som ni anvisade mig, skålen som er dotter, fröken åtta-åring, föreslog, egnade sig icke att förändra mina tänkesätt och mitt omdöme. Ödmjukaste tjenare, herr kammarherre !» *
I Riksbanken, der hans far, kyrkoherden Bergvall, var fullmäktig, inskref sig August Blanche 1834. Meningen var
* C. F. Ridderstad: Regnbågen, interiörer från olika tider, minnen och anteckningar.
Källa: Project Runeberg ·