Sida 78
4. »Freja» och tidningsgrälet 1837
78
»FREJA» OCH TIDNINGSGRÄLET 1 887.
än herr Dahlgren,» och att »hvad indragningsmakten angår hålla sig så konservativ som möjligt. Men,» slutar hon djärft, »sker olyckan, skall Freja, fintlig och fruktsam, som qvinnan alltid, på utvägar, bjuda till att fylla luckan och icke derför lemna sina prenumeranter i sticket.»
Under 1836 kunde tidningen icke finna, att missnöjet och frihetsskriket, särdeles i Aftonbladet, egde något berättigande, egde en skälig grund. Nu tager den sjelf oppositionens lösen, nekar ej till missnöjets och jäsningens tillvaro, prisar såsom »vårdtecknet på nationens rättigheter» samma oppositionspress, hvilken den hade klandrat, och säger, att »en och annan embetsmän med en slags panisk förskräckelse tänker på möjligheten af att skyldra i Aftonbladets spalter, ett korrektiv in petto, som ofta icke saknat sin lyckliga inflytelse.»
Här spåras utan-tvifvel magister Johanssons penna. Han talar om petitionerna i representationsfrågan, han uttrycker sig ogillande om ståndsförfattningen och gör ett litet utfall mot befordringssystemet. Han anför såsom bevis på oppositionens öfvermakt Aftonbladets hastiga och exempellösa spridning. »Må man jemföra» — säger han — »Minervas och Journalens prenumerationslistor med Aftonbladets och Dagligt Allehandas, och man skall lätteligen finna, huru litet de förras publicistiska motstånd kan vara af betydenhet. För tusende, som läsa Aftonbladet, läsa måhända icke hundra Minerva. Och om äfven Minerva fäktar friskt, en mot tio, som svenskarne vid Narva, är det icke svårt att förutse, hvar den publicistiska segern skall stanna.» Slutligen omtalas det en ny bok af Crusenstolpe, Skildringar ur det inre af dagens historia, ett märkligt opus, som indirekt var en stridsskrift, och hvilket, såsom bekant, väckte oerhördt uppseende. »Äfven inom den krets, dit sällan några andra bokhandelsalster pläga nå, än de för folkbildningen ytterst behöfliga och ett eller annat dagblad, till bondens låga stuga har ryktet om dessa skrifter och någon gång skrifterna sjelfva hunnit!»
Till årets mer betydelsefulla tilldragelser hörde, att ångfartyget Odén blifvit bortsatt på Jylland; att elfva premierlöjtnanter vid Kungl. Maj:ts flotta velat afstraffa en kamrat för konduitfel; att tullbalansen stigit till en oerhörd vidd genom öfverordnades slarf, slentrian och usla styrelse, och att Sjöförvaltningens chef, amiral Cronstedt, blifvit åtalad,
Källa: Project Runeberg ·