Sida 82
4. »Freja» och tidningsgrälet 1837
82
»FREJA.» OCH TIDNINGSGRÄLET 1SS7.
I denna stil fortsättas polemiken och ovettet, mer och mer öfvergående till rent personliga anfall. Hierta persif-fleras för sin långa och magra kropp. An kallas han storhertigen och än hornufven, allt genom ett tryckfel i hans Lördagsmagasin, der grand-duc, hornuf, och grand-duc, storhertig, löjligt nog kommit att bli förvexlade i en öfversättning. Senare kallas han äfven Münchhausen — han ljuger — och icke ens hans namn får vara i fred för travestering; Aftonbladet stämplas såsom ett hjertlöst blad. Utmärkande för språket i denna obehagliga kamp är en artikel af den 15 augusti 1837, der Freja verkligen sprutar hela sin galla mot Aftonbladet. »Hvad är det för en opposition,» — ryter det lilla bladet — »som endast lefver och vegeterar af gyckel, som skriker,/n'tø och jemlikhet med så förfärliga lungor, att nationen till slut kanske får släppa till både friheten och jemlikheten bara för att bli befriad från skriket!»» Bladet är liberalt, men blott genom sitt skräfvel. Det ropar på reformer, men säger oss icke hvilka. Det braskar ett slags frimodighet och utslungar den i hopen genom gyckel och sarkasmer, som locka massan att grina. Men när har det visat prof på en sann opposition? När har det uträttat något godt, något varaktigt? Är det icke i sjelfva verket förrädare mot sin egen sak, och har det icke förstört den genom ytlighet och lumpenhet, genom »sin harpyjlika egenskap att orena hvarje ämne det vidrör?»
Aftonbladets språk är dessutom ett hållkarlsspråk. Aftonbladets plats är den främsta i Sveriges smutspress; först sedan de andra hafva uttalat sin åsigt och all fara är öfver, kryper storhertigen fram. Detta är intet tidningsgräl, uttrycker sig Freja; »vår afsigt har varit att visa; hur angeläget det är för alla vänner af både politiskt och litterärt framåtskridande att gifva akt på och motarbeta Aftonbladets barbari och falska riktning.» (Freja 1837 N:o 65: Skildringar ur det inre af Aftonbladets historia.)
Aftonbladet svarar med några glåpord mot Freja, kallar henne »den sqvallrande nymfen, ett camarillablad in petto», och Allehanda talar om »lilla Frejas gåsfjäder». Minerva, som ingalunda är sämst i denna fäktning, utöser sin vrede öfver Aftonbladets hornuf. Vederbörandes indragningar af bladet — säger hon — tjena såsom reklam och göra Hierta till martyr. Allmänheten tror på hans liberala opposition, och ändå — hvad gör icke Aftonbladet för pengar!
Källa: Project Runeberg ·