Sida 81
4. »Freja» och tidningsgrälet 1837
STHIDEN MOT AFTONBLADET.
81
Emellertid hade ett vildt krig utbrutit i pressen. Och kriget rörde hufvudsakligen herr Hierta och hans Aftonblad. Hierta var för lugn, för klok och för betänksam. Han dref, tyckte man, uteslutande affärer, och Aftonbladets rabu-lism var ett lika lönande geschäft, som läsebiblioteket och Liljeholmens stearinljus. Dessutom retades man af Aftonbladets sarkasmer, af dess ironiska stridssätt, dess makt öfver opinionen, och först och sist grämde man sig i smyg öfver dess framgång. Johansson i Argus kallade det ett foster af egennytta och vinstbegär, en privatspekulation, något afskyvärdt, förnedrande, förstörande och vanhelgande. Allehanda förklarade, att det lockade till sig läsare »med pojkaktigheter, slarf och konditorikram», och Freja höll ett långt tal om Aftonbladets meritlista, särskildt om dess tre tusen prenumeranter och läse-bibliotek. »Aftonbladet» — hette det — »har numera inredt sin stora lokal till ett läsekabinett, der hon på en gång in-ställsamt och skrytsamt på allmänheten utprånglar sina nyheter, och på dem kan hon, "liksom herr Leja, pruta betydligt.» Nu börjar det dock liksom dagarne bli i aftagande; allmänheten är utledsen vid dess marktschreiarspråk ; dess qvickhet har småningom krupit ned och gömt sig i sparbössan; allt hvad det skär för åt sina tre tusen män är segt, benigt, en litterär slarfsylta.
Aftonbladet, säger Allehanda, är »ett politiskt och litterärt skojeri». Aftonbladet, säger Freja, är en frihetens hyrlakej, en rännkäring, som springer ärenden åt hvem som helst för en spottstyfver, ett blad utan tanke för något annat än slem vinning och »endast för folkets penningar förfäktande folkets rättigheter.» (Freja 1837 N:is 38 och 65.)
August Blanche o. hans samtid. 6
Lars Hierta.
Källa: Project Runeberg ·