Sida 47
»Diamantögon» och »cirkassiska gropar»
hygglig militär, som, jag är säker på det, icke uppehåller mig längre, ty det är en stackars sjuk jag går att besöka.»
Derpå fortsatte hon sin väg, och gradpasseraren såg henne försvinna genom den stora svarta porten, som leder till sjelfva korsvirksbyggnaden, hvilken den tiden kallades »Mörkret», en benämning onekligen på sin rätta plats. Många tankar hvälfdes i den unge militärens hufvud, och en af dem satte han strax i verket. Han smög varsamt utefter planket, af samma färg som porten, kom så in på en liten gård, smög lika försigtigt förbi den inre sidan af huset, ty på denna fanns ej ingång, vek af åt venster, så att han befann sig vid gafveln, och på denna upptäckte han en låg förfallen port, som ledde till en trång farstu, der han möjligen kunde stå rak. Han kröp dock in så ljudlöst han förmådde och fick sigte på en dörr till höger. Han ärnade lägga handen på nyckeln till denna dörr, då han hejdades af några röster inifrån.
»Och du bedrar dig ej, du är fullt säker på att det var han?» hördes en stark basröst.
»Ja, densamme,» svarade samma mjuka stämma, som han nyss hört.
»Men om han kände igen digl»
»Han talade till mig, men jag tror inte han kände igen mig.»
»Satanas! Någon rörde vid låsetI»
Nu ansåg vår gradpasserare tiden inne att knacka på dörren, hvilken också genast uppslogs, och det med den fart, att Frans v. K** nära nog fått den i ansigtet på sig.
»Hvem är ni? Hvad vill ni?» ropade samma basröst, och vår gradpasserare såg framför sig en medelålders man af jättelik kroppsbyggnad, men hvars ansigte var nästan igenväxt af svart hår och skägg.
»Ursäktal» svarade gradpasseraren, icke utan en viss dallring på rösten; »jag trodde, det bodde här en gradpasserare med namn Lundström; men förlåt, jag ser att jag misstagit mig,» tilläde han, dragande sig tillbaka ur den trånga farstun.
Men icke nog dermed, han påskyndade sina steg för att uppnå porten. Men innan han uppnått den, såg han den svartmuskige rusa efter med en qvarterslång knif i högsta hugg.
Källa: Project Runeberg ·