Sida 54
»Diamantögon» och »cirkassiska gropar»
»Du kan ej känna det der,» förklarade den förre. »För några veckor sedan hitkom en svensk, som flere år vistats i Kalifornien. Han förde med sig säckar med guldsand och en dotter med ögon som kunde köpa alla fiskelägen i skärgården, och en mun som skulle locka solen ned till en kyss, blott hon finge bondpermission af vår Herre.»
»Och den der lilla gropen i kinden, som gör en vis galen och en galen vis,» tilläde en annan. »Blott en enda har jag sett med sådana gropar, och det var Josefine på Franska värdshuset i Stockholm. Nog af, hon har gjort hela trakten tokig. Men L** har tur i allt, i befordran och i kärlek.»
»Och ändå har han aldrig under sex trumf i whist.»
»Håller vad att han slutar som statsråd.»
»Men se der komma de,» tillkännagaf en af kamraterna, som befann sig vid fönstret; »Venus och Mars! I brist på bättre, ville jag vara Vulkanus.»
Alla rusade fram till fönstret, uttryckande högljudt sin beundran. Äfven Frans v. K** gaf till ett rop, men bleknade och tystnade tvärt.
Kort derefter lemnade han sällskapet. Utkommen på gatan, drog han kappkragen öfver öronen och tryckte uniformsmössan djupt ned i pannan. Han stannade utanför porten till ett större hus nära stadens torg.
»Är det garfvar Ekmans gård?» frågade han en person, som stod i porten.
»Ja.»
»Då är det här herr Lind från Amerika bor. Är han hemma?»
»Han gick nyss ned i trädgården.»
Vår löjtnant funderade en stund. Derefter trädde han in genom porten, gick rakt igenom huset och kom in på en stor gård med en trädgårdstäppa, omhägnad af ett lågt staket. Mellan två stora lindar derinnanför stod ett grön-måladt gungbräde, och på detta satt en man, ifrigt genomögnande några papper. Frans v. K**, stående utanför staketet, betraktade noga denne man. Derpå lemnade han gården, gick ut på gatan och vek af in på torget, men blef i detsamma på afstånd varse baron L**, ledande en högväxt dam i lysande toalett och styrande stegen åt det håll, hvarifrån v. K** kom. Denne vek genast in i en gränd, förmodligen för att icke möta det vackra paret, I denna
Källa: Project Runeberg ·