Sida 69
Stånddrabantens gård
Ny tryckning, ny klunk. Min landsman började repa mod. Vid namnet Vesterås klarnade mitt minne, och snart igenkände jag min gamle vän, farbror Walsterson, och blef icke litet öfverraskad att finna honom i Bryssel.
»Veta min herre, hvar Palais Royal vara?» frågade farbror Walsterson.
»Palais Royal?» upprepade engelsmannen, lätt uppsnappande ett så bekant ord.
»Yes,» svarade farbror Walsterson, som redan dragit någon nytta af lektionen; »Palais Royal, som jag förgäfves sökt hela dagen?»
»Why, Palais Royal is in Paris,» upplyste engelsmannen.
»I Paris ja, Paris vara ju här,» menade farbror Walsterson, pekande med ett finger mot golfvet, »Paris här!»
»Not here, not here.»
»Paris här, här!» ifrade farbror Walsterson, pekande med två fingrar mot golfvet.
»Not here, Paris is in this direction,» upplyste engelsmannen, pekande åt sydvest.
Farbror Walsterson skrufvade sig på stolen och ref sig i hufvudet med begge händer, förtviflad öfver att icke begripa hvad engelsmannen menade med sitt »direction».
»Mera grogg!» skrek han med ökad otålighet.
»More grogg!» instämde engelsmannen med sitt vanliga lugn.
Så kommo de åter på det klara med hvarandra. Emellertid lemnade jag min plats och närmade mig de två.
»Välkommen till Bryssel, farbror Walsterson!» ropade jag.
Farbror Walsterson for upp som en raket och kastade sig i mina armar. Han hade icke kunnat motstå begäret att en gång se Paris och för detta ändamål begifvit sig ut, utan att förstå ett enda ord af något främmande språk. Han trodde sig verkligen redan vara i Paris. Det hade förvånat honom, att Paris var så backigt, hvilket han väl hört vara fallet med Bryssel, men icke med Paris, och det hade förargat honom, att ingen kunnat visa honom till Palais Royal, som han hemma hört så mycket talas om, men hvarom han hela dagen förgäfves frågat alla menniskor han mötte på Bryssels gator.
Källa: Project Runeberg ·