Sida 95
Historien om en skeppsbotten
Min cession ligger mig i fatet, tror du. Bah! Den som utan tillgång gör en skuld på fyrtiofem tusen är ej något pundhufvud. Jag kan väl träffa mästare i den saken här i Stockholm, men som lärling bör jag vara god nog. Men det var sannt, du har att göra med teatrarne och hustru min har anlag för scenen, en ypperlig figur, och då går väl det öfriga af sig sjelft, ty ... Ännu ett ord,» fortfor den outtröttlige skolkamraten, »känner du egaren till qvarnen på Tyskbagarbergen? Jag kan få arrendera den, men man begär borgen. Det vore beqvämt för mig, efter jag bor nästan vid foten af berget, sprutslagar Berglins gård, hörnet af Tullgatan och Sevedbåtsgatan, och derför skulle det ...»
»Ursäkta, bror Ask, men jag har brådtom,» inföll jag och tog ett steg för att aflägsna mig.
»Du bor vid Tullgatan, du också, jag vet det,» yttrade han, i det han stack ett finger i ett knapphål i min rock; »tunnor tusan, vi äro ju grannar. Har du något emot att jag besöker dig?»
»Visst inte, men ... men jag är så sällan hemma om dagarne.»
»Du skrifver då om nätterna?» frågade Ask, spännande i mig de små svafvelögonen, så att det riktigt kändes qväfvande. »Men kan det vara bra för dina arbeten att skrifva om nätterna? Akta dig, att de inte ge läsaren samma goda sömn som de tagit från författaren.»
Varningen var spetsig, men för resten icke så oäfven.
»Tack för rådet, jag vill närmare begrunda det; men adjö nu!» yttrade jag och slet mig lös. »Vi träffas kanhända.»
»När vi råkas,» tilläde Ask, synbarligen missnöjd med mig, fast, uppriktigt sagdt, endast betalande mig med samma mynt.
»O! det är ljuft att nya vänner vinna, Dock ljufvare att gamla återfinna.»
Det gjorde mig ondt att icke kunna hänföra Christian Ask till den klassen, ty i skolan var han mycket afhållen af sina kamrater, trots ett och annat skälmstycke och det icke af finaste art. Men munvig och kvick — och i det fallet tycktes han ej ha urartat — spred han trefnad öfver de mången gång rätt tråkiga skoltimmarne. Han stod icke heller så illa hos läraren, den för längesedan aflidne hofpredikanten Rhodin.
Källa: Project Runeberg ·