Sida 147
I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen
konstateras, att de vid tiden för registrens tillkomst genom olika uppdrag voro förhindrade att göra tjänst vid hofvet. Så är förhållandet med den fjärde af sekrete råden, Gabriel Kristersson, med Sten Eriksson, kammerlin och den främste af rådsförvanterna näst sekrete råden, med kanslern Nils Gyllenstjerna, med underhofmästaren Gustaf Fincke.
Ej heller dessa hofregister få alltså uppfattas såsom öfversikter öfver den faktiskt arbetande centralförvaltningens organisation. De ådagalägga i och för sig endast, att det stora organisationsprogrammet i teorien fasthölls.
I det praktiska statslifvet finner man ej heller nu några åtgärder för dess realiserande.
Af ämbetstitlarna synes kammerlin lika litet vid denna tid som förut hafva varit i bruk. Hvarken kammerlin eller underkammerlin omtalas annorstädes än i registren.
Däremot förekommer verkligen nu, vid midten af 1560-talet, någon gång titeln öfverste hofmästare, och i öfverensstämmelse med de tidigare projekten är det Per Brahe, som för den. Men någon hans tjänstgöring såsom hofmästare kan icke spåras.
Något mera framträder det lägre hofmästareämbetet, det, som i mera egentlig mening var förbundet med hofvet. Det innehades under Eriks senare år af frälsemannen Krister Persson. De fåtaliga underrättelserna medgifva icke någon säker inblick i detta ämbetes ställning, men det vill synas, som om Krister Persson faktiskt kommit att göra tjänst ej blott vid ledningen af själfva hofstaten, utan ock i allmänna regeringsärenden. Den
Källa: Project Runeberg ·