Read Runeberg

Förbannelsens Hus eller Skurken i Skinnarviksbergen

Originalsida 28
Originalsida 28
Originalsida 28
Originalsida 29
28–29

Sida 28

Gud vakar

Klas gjorde en rörelse med hufvudet.

»Denna qvinna är min trolofvade, och jag tänker taga henne åter. Förstår du?»

Klas nickade.

»Om du är mig behjelplig dermed skall du få 10,000 banko. Vill du det?»

Klas svarade ej; Edgar tyckte sig se att det låg en lugn beslutsamhet i hans ögon.

»Då dödar jag dig», sade Edgar; men knappt hade han sagt ut orden förr än Klas med styrka slog tillbaka knifven och det började en brottning på lif och död. Men ännu en gång föll Klas inunder. Under striden hade hans skjorta slitits sönder och på hans bröst hvilade en medaljong som gått sönder under striden och vid månljuset kunde Edgar skönja att deruti satt ett porträtt. Af en oförklarlig känsla lutade han sig ner för att se hvems porträttet var och hastigt hörde man honom gifva till ett rop.

»Hvar har du fått detta porträtt och denna medaljong?» Klas teg. »Svara i Guds namn, menniska, och vet då, eländiga, att den qvinna som är derinne kanske är dig närmare än någon annan i verlden. Se här!» Och Edgar tog fram en medaljong alldeles lik den som Klas bar.

»Denna medaljong fick jag af den qvinna som du röfvat. Detta porträtt som är så likt ditt är det enda minne hon har af sin mor. Säg mig, är detta också kanske din moders?»

Klas svarade intet, men ångesten och kallsvetten talade tillräckligt i hans ställe.

»Ah, det är således din moder, hvars bild du der bär och det är verkligen din syster, som du bunden fört i denne uslings armar. Din syster förstår du, din syster, som hvilat under samma hjerta som du, som burit samma moders bild vid sitt hjerta som du. Eländige, du har dödat din syster och dödat hela hennes lycka.»

Källa: Project Runeberg ·