Sida 189
Anmälningar (andra häftet)
NYARE BIDRAG TILL SVENSKA ODLINGENS HISTORIA. 189
som förr flerestädes uppgafs vara skrifv^en vid hans fastmös död och, ehuru felaktigt, införts i Hammarskölds Svenska Vitterheten. Detta samtal mellan »en jordisk bedröfvad och en himmelsk glad själ» har åtminstone på den som skrifver detta gjort det djupaste-^intryck. Det är som fömumme man dallrande flägtar från »Davidsharpan i Norden», dåman läser verser sådana som dessa:
Ljufvaste min, så vill du dock vissna, Nyligpn i din blomma så täck? När jag dig minns, mig tankarna hissna, Sjunkande djupt i ängslan och skräck. Skall nu så stoft och mörker fÖrgömma
Mitt helsta jag såg ')? Aldrig kan jag ditt anlet förglömma.
Det sväfvar i hog. Ja, dina ord, ditt Ijufliga sinne,
Ditt lynne och skicji:, Skrifvas hos mig i bäfvande minne
Hvart ögneblick.
»Lit ej på glas, det brister så gerna. Gör ej på mull din räkning så lång! Ser du uppgå vid öster en stjerna. Minns, att hon hafver åt vester sin gång! Sent eller, fort hon måste härunder —
Och hvarför ej fort? Eäkna så långt förgängliga stunder.
Det ginar ej stort. Flyktige verld, ho vill dig berömma,
Som känner dig rätt? Nöjas i dig är fastande drömma
Att magen är mätt.
Kunden I dock, I arme, Ji}esinna Villan uti ert köttsliga vett! Allt hvad I sen måst' ändtli* försvinna: Intet är fast på jorden, ej ett. Strömmen far fort: du kan icke gissa,
Hvad liden han är. Skatta dock högst det eviga vissa.
Som Unnes ej der. Klaga ej att min själ hafver vunnit
Sin lysta nu full. Undra ock ej, att muUen har funnit
Sin boning i mull!» o. s. v.
Och verser med denna lediga versifikation, med denna kraft i uttryck och detta djup i innehållet skrefvos dock 1710! Man måste vara blind, om man nekar en period, som" kan frambringa dylika dikter, en alldeles ovanlig grad af odling, äfven om de skulle härröra från ett af dess största snillen. Rydelius är dock som svensk skald i så många hänseenden barn af sin tid, att han måste anses mer som exponent än faktor, men som ett uttryck af den allmänna poetiska utvecklingen än som dess bef ordrare och reformator. Märkligt är dock, att han haft ett bestämdt inflytande på följande skedes föresyn och
•) = Hvad jag helst såg.
Källa: Internet Archive ·