Sida 193
Folkskoleinspektionen och dess förhållande till folket, skolan och kyrkan
193
Folkskoleinspektionen och dess förhållande till folket, skolan och kyrkan.
Berättelser om folkskolorna i riket, för åren 1864^1866, afgifhe af
tillförordnade folkskoleinspektörer. Stockholm 1867.
P. A. Norstedt & Söner.
En af de bästa institutioner, som på senare tider blifvit införda i vårt land, är folkskoleinspektionen. Man erinrar sig det motstånd densamma rönte^ särskilt inom preste- och bondestånden, då förslag derom först väcktes; icke dess mindre hafva sedermera både prester och bönder funnit skäl till belåtenhet med dess verksamhet. I sjelfva verket hafva folkskoleinspektöreme ganska allvarligt tagit ihop med sitt ansvarsfulla och omfattande arbete; och man märker påtagligen att de blifvit hänförde af storheten af den sak, hvaråt de haft att egna sin uppmärksamhet. Vår officiella litteratur torde hafva fä berättelser, vittnande om lika stort nit och intresse för saken som de här ifrågavarande. Något desto anmärkningsvärdare som troligen en och annan af de utsedde inspektoreme förut icke haft mycken anledning att sysselsätta sig med eller reflektera öfver folkskolans angelägenheter.
På samma gång vi gif^a detta ampla erkännande åt hrr inspektörers arbete, hvaraf resultaten föreligga i de vidlyftiga och intressanta inspektionsberättelserna, kunna vi ej afhålla oss ifrån att framställa några, såsom vi tro, grundade anmärkningar mot det sätt hvarpå folkskoleinspektionen blifvit ordnad i vårt land.
Då fråga om införande af en särskild insJ)ektion öfver folkskolorna först väcktes, afsågs endast ett helt ringa antal inspektörer för hela riket, men hvilka skulle odeladt egna sig åt detta arbete samt omedelbart stå under ecklesiastikdepartementet, utan något beroende af eller mera direkt samband med stiftsstyrelserna. Deras uppdrag skulle egentligen ingenting annat vara än att upplysa, lifva och leda, under det den egentliga detaljtillsynen borde blifva en mera lokal omsorg; men med afseende å naturen af det antydda uppdraget ansåg man å ena sidan att ej rätt många kunde i fullt mått äga de qvalifikatiöner, som måste erfordras för att med aU önskvärd framgång fullgöra detsanuna, och å andra sidan att ej heller något större antal behöfdes, ifall inspektoreme finge uteslutande egna sig åt sitt kaH såsom sådane — något
la
Källa: Internet Archive ·