Tillbaka Read Runeberg

Framtiden: tidskrift för fosterländsk odling

Originalsida 262
Originalsida 262
Originalsida 262
Originalsida 263
262–263

Sida 262

Minnesteckningar: Ernst Daniel Björck

262 MINNSSTBCKNINGAR.

Mmnesteckningar .

Ernst Daniel Björck.

t

Den unge man, åt hvilken vi egna denna dödsruna, föddes i Göteborg den 25 September 1838 af fadren, numera biskopen i Göteborg, Gustaf Daniel Björck och modren Sophie Pripp. Sedan fadren, efter att hafva tjenstgjort såsom domkyrkoadjunkt i Göteborg, mottagit Uddevalla pastorat, intogs sonen Ernst i dervarande skola, men flyttades, efter fadrens befordran till teologie adjunkt vid Upsala universitet, till Upsala katedralskola, efter hvars genomgående han i Maj 1858 inskrefs såsom student vid universitetet. Här idkade han i början studier för den filosofiska graden, hvilka dock sednare utbyttes mot de teologiska; och efter aflagda presterliga examina invigdes han i predikoembetet i Stockholm våren 1867, hvarefter han anställdes såsom adjunkt vid Göteborgs domkyrka. Hans utmärkta gåfvor och älskvärda väsen skaffade honom såsom predikant ett stort anseende, och ett uttryck af detta anseende var den kallelse, han snart mottog till komministraturen vid Kristine församling, hvilken tjenst han innehade vid sin död den 28 September detta år.

Tidigt utvecklade skaldeanlag buro sin frukt, i flere för allmänheten bekanta poetiska produkter. För en af dessa. Naturbilder, tilldömdes den då 22-årige yngUngen i December 1860 svenska akademiens hedersaccessit, hvilken belöning mottogs den 20 Mars 1861. — Under signaturen Daniel hafva sedan dess flera stycken blifvit offentliggjorda, såsom t. ex. i Sånger och berättelser af Nio Signaturer, de af Sju Signaturer, samt i den af danske skalden Richardt 1866 utgifua samlingen Vintergrönt 1868 invaldes Ernst Björck till ledamot af Kongl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg.

Det är icke vår mening att af den bortgångne gifva en biografi. Vi hafva endast för afeigt att i några få drag teckna hans bild, sådan den af oss uppfattats. Skalet, hvarföre vi velat fästa denna bild vid papperet, är dels det, att denna bild blifvit oss kär och blifvit det för många, dels det, att i densamma torde finnas något, som särskildt i våra dagar kan vara värdt att påaktas.

Källa: Internet Archive ·