Sida 79
Nutidens kommunikationer
NUTIDENS KOMMUNIKATIONER. 79
Såsom vi se af of^anstående stäx Unionen främst i hvardera ledet. Men härvid bör iakttagas att flertalet af de nordamerikaiiska jemvägame äro enkelspåriga, då deremot t ex. i Storbrittannien de dubbelspåriga banorna förhålla sig till en enkelspårig som 7 till 5 och i sjelfva England som 2 till 1. Den relativt glesa befolkningen i unionens stater betingar också ett lågt invånartal per banmil. På de skilda verldsdelame fördelade sig jemvägames längd sålunda år 1866:
Europa 10,778 geogr. mil.
Amerika 7,855 » »
Asien 794 » »
Australien 131 » »
Afri ka 81 » »
Summa 19,689 geogr. mil.
Hvad åter invånartalet på hvarje geogr. mil jemväg vidkonuner, visar naturligtvis det tätt befolkade Asien de klenaste resultat och det glest befolkade Nordamerika det vackraste. Ytinnehållets forhållande till jemvägslängden bereder deremot Europa en afgörande och Tättvis seger. Följande öfversigt må belysa förhållandet.
Inv&nare p& g. qv. mil yta på
1 g. mil jemväg. 1 g. mil jernväg.
Nord- & Centralamerika 6,600. 55.
Europa 26,400. 164.
Auaitralien 29,000. 1,230"
Sydamerika , 92,000. 1,245.
Afrika 900,000. 9,298.
Asien 1,000,000. 1,027.
Vi öfvergå nu till elektriska telegrafen. Om jernvägame på 37 år vunnit den utsträckning att deras längd är 3.^ gånger jordens omfång, så har dock telegrafen betydligt öf^erflyglat denna utveckling. Under sin tjugusjuåriga tillvaro hafva dess linier nått en längd af 8^ gånger jordens omkrets. Enligt Behm var totallängdeil af alla linier tillsammantagen vid 1867 års början minst 45,000 geogr. mil. Detta miltal fördelar sig som följer på nedananforde länder, dock anmärka vi att detaJjuppgifteme till större delen härleda sig från år 1865, några gå till och med ännu längre tillbaka, och att proportionen af banmil till itivånartalet blott må betraktas såsom en ledtråd i allmänhet, utan all pretention att tiU »punkt och pricka» vara exakt.
Källa: Internet Archive ·