Idun: 1887

skriande orättvisa att bannlysa klorkalken, hvilken är lika förträfflig till desinfektionsmedel som till tvätt, om den blott användes på rätta sättet. Meningen med klorkalken är, att den skall bleka linnet och bortskaffa de i kläderna varande orenligheterna, men har den uppfylt detta värf, så bör man bortskaffa den fortast möjligt, så att den icke blir för närgången och angriper sjelfva tyget. Dess aflägsnande kan ske antingen helt enkelt genom en grundlig ursköljning med vanligt, helst kallt vatten, eller ännu bättre genom att använda det s. k. »Antiklor», som består i en lösning, hvilken man sjelf kan tillaga af svafvelsyradt natron — ett mycket billigt ämne, som fås på apoteket.

Derigenom upplöses fullständigt klorkalkens skadliga inverkan. Härvid går man bäst till väga på följande sätt.

Det med klorkalk behandlade tyget ursköljes med kallt vatten, lägges sedan i den omtalade lösningen, hvartill ytterligare sättes lika mycket soda som svafvelsyrad natron (till lösningen användes varmt vatten) och sköljes slutligen omsorgsfullt för sista gången.

Om ärade husmödrar ville göra ett försök härmed, skulle de snart i klorkalken finna en välkommen bundsförvandt i stället för en fiende.

Malla.

Brygd.

Utmärkt hembrygdt öl erhålles på följande sätt:

Till 30 kannor godt öl fordras 6 lispund godt kornmalt och ett lispund godt rågmalt. Sedan detta malts, blandas det tillsammans och syftas med kallt vatten, hvarefter det väl öfvertäckes och får stå 8—10 timmar. Derpå uppkokas en pannmur vatten, och af det varma vattnet slås så mycket på maltet, att man med lätthet kan bruka det senare med ett s. k. roder. Denna brukning måste utan uppehåll fortgå minst tre fjerdedels timme, hvadan vid detta ingalunda lätta arbete tvänne starka personer turvis böra aflösa hvar andra.

Sedan detta är gjordt, öfvergjutes maltet med ungefär 30 kannor kokande vatten, hvarefter det omröres, väl öfvertäckes och får stå en halftimme.

Så snart maltet lagt sig till bottnen, öses den flytande vätskan, som nu kallas blankvört, i pannmuren och kokas upp samt slås åter igen på maltet, hvarefter man förfar på samma sätt som nyss: rör om maltet, låter det sjunka och kokar ännu en gång upp vörten.

Sålunda fortfar man, till dess blankvörten kokats och omrörts med maltet omkring 15 gånger. Hvarje gång, medan man väntar på att bryggpannan skall koka upp, bör maltet hållas väl täckt.

När denna kokning slutat, bör rosten vara lagd i ordning i ett kar. Vid rostens läggande är både vana och försigtighet af nöden, så att den hvarken blir för tunn, då maltet lätt följer med igenom och drickat blir grumligt, eller för tät, då vätskan har svårt att rinna igenom. På bottnen af karet läggas först några tumstjocka trästickor och några enrisqvistar. Deröfver lägger man ett kors af hopvriden halm, hvars armar äro så långa, att de nå upp öfver kanten på karet. Derefter hopvridas åtskilliga mindre halmringar, som läggas kors och tvärs om hvar andra i karet, tills rosten blir lagom tjock. Öfver alltsammans bredes sedan ett tunt lager halm, som afsköljes med vatten, hvarefter maltet försigtigt slås på rosten.

Blankvörten får nu rinna genom rosten två gånger. Som man emellertid lätt kan förstå, har under den långa kokningen mycket kokat bort. Man bör derför nu späda ut vörten med kokande vatten, tills alltsammans uppgår till 30 kannor.

Sedan nu denna s. k. ölvört är tagen, uppkokar man ungefär 25 kannor vatten och låter detta gå en eller ett par gånger genom rosten. Man får härigenom ett godt svagdricka.

Under tiden har man kokat upp ett skålpund god humle i ungefär fyra kannor vatten. Ölvörten hälles nu i bryggpannan, och ungefär två tredjedelar af humlen (är denna ej tillräckligt bäsk, måste man naturligtvis taga mera) tillsättes, hvarefter det hela får koka i fulla tre timmar. Derpå öses brygden upp i kittlar och får svalna. Som genom denna sista kokning qvantiteten åter minskats, späder man åter ut den till fulla måttet och låter alltsammans lätt koka upp, innan man öser af det.

Vid 25 graders värme ilägges jästen — ungefär ett qvarter hemjäst eller ett fjerdedels skålpund pressjäst — hvarefter ölet väl öfvertäckes och ställes i ett ej allt för kallt rum. Sedan det blifvit utjäst, slås det på tunnor och får ligga två à tre veckor, hvarefter det tappas på buteljer.

På samma sätt förfares med svagdrickat, som dock vid sista kokningen endast behöfver koka två timmar.

Får ölet sedan ligga någon tid på väl korkade buteljer, blir det af utmärktaste slag. Det försäkrar af mångårig erfarenhe Ingeborg.

Lämpliga julklappar för damerna!

Såsom synnerligen lämpliga julklappar inom fruntimmersverlden till instundande julafton vill Iduns redaktion rekommendera:

tvänne nyutkomna, förträffliga arbeten af vår frejdade medarbeterska fru Mathilda Langlet, nämligen Tidsströmningar samt Vi och våra söner;

Qvinnans ställning i samhället (2:dra uppl.) af en annan bland våra medarbeterskor, fröken Clara Smitt; samt slutligen

en prenumerationssedel å Idun för det kommande året (pris: endast 1 krona för hvarje qvartal).

Bakning.

Bagarbakelse. Ett qvarter skiradt smör röres, tills det blir kallt, samt blandas sedan med 1 qvarter socker, 1 qvarter mjöl och 5 hela ägg, hvaraf ett i sender iröres. Gräddas å ett plättjern. Halfgräddade beströs de med hackad mandel. Läggas öfver en kafvel, så att de kröka sig. M. K.

Tyska bakelser. Fem hela ägg, 1 skålp. pudersocker och 1 skålp. hvetmjöl sammanröres och sedan ilägges ½ skålp. skållad sötmandel samt kryddnejlikor, kanel och kardemummor efter smak, äfvensom en knifsudd potaska. Slås sedan upp som ett aflångt bröd och bakas strax. Skäres varmt i tunna skifvor och torkas i ugnen.
M. K.

Godrån. Tio äggulor och en hvita vispas väl. Derpå slår man en tekopp söt grädde, 8 rågade matskedar samt hvetmjöl, så att det blir tjockt som en gröt. Gräddas öfver klar eld.M. K.

Köket.

Saft-gelé. Utaf hvad slags saft man har, dock helst hallon- eller körsbärssaft, kan detta tillagas. Till en geléskål tages 3 lod gelantine som upplöses i ljumt vatten och sedan röres uti saften, hvilken först blifvit tillräckligt utspädd. M. K.

Särdeles god köttkorf. Sju skålp. oxkött, 7 skålp. svinkött, 7 skålp. finskuret fläsk samt 7 skålp. dagen förut kokad potatis, hackas fint och blandas väl tillsammans ungefär en timmes tid. Salt och kryddor tillsättas efter smak. Sedan slår man härtill en kanna uppkokt och väl kallnad mjölk. Köttkorf, tillredd på detta sätt, håller sig god under lång tid. M. K.

Att luta fisk. Till 12 kannor vatten sättes 1 skålp. soda och 1 qvarter lim, som omröres och slås kallt på fisken. Denna ligger först 4 dagar i vatten, 4 dagar i luten och 4 dagar i lutvattnet, hvarefter dagligen friskt vatten ombytes. M. K.

Fönsterträdgården.

Murgröna. Denna vackra, ständigt gröna slingerväxt får en synnerligt kraftig växt och väl utvecklade blad, om den gödes med tjock kaffesump.

Om flyttning af krukväxter. I allmänhet skadas ej växterna af att flyttas från det ena fönstret till det andra, ehuru de naturligtvis må bäst af att ständigt förblifva under samma växtförhållande. Deremot bör man aldrig flytta blommande krukväxter, ej en gång, då man gör rent. Ty icke allenast sjelfva skakningen vid transporten kan komma knopparna att falla af, utan vid flyttning förändras ofta blommans ställning mot solen, och detta kan föranleda, att knoppar och blommor helt och hållet falla af. Detta gäller i synnerhet om fuksior, hvarför man aldrig bör köpa dessa, då de stå i blom, utan helst innan de ännu börjat sätta knopp.

Husdjuren.

Salt i ladugårdar och stall. I allmänhet försiggår hönsens ruggning — ombyte af fjäder — utan synnerligt störande inverkan på hönsens helsa. Inträder ruggningen på eftersommaren vid kall och ruskig väderlek, kan den samma bli farlig för djuren. Vid ogynsam väderlek bör man hålla hönsen inne och under ruggningen fodra dem bättre än vanligt. Derjemte bör man kasta till dem torra äggskal och lägga (det torde man för öfrigt alltid göra) något salt i drycken. Samtliga våra fjäderfän, i synnerhet dufvorna, äro mycket tacksamma för litet salt. Äfven våra öfriga husdjur äro begärliga efter salt, och många sjukdomar, i synnerhet hos svinen, bero derpå, att djuren ej fått tillräckligt med salt. Man betänke blott, att vår mark och följaktligen äfven våra växter, således också kreatursfodret, blifva fattigare på salt, under det att hafvet blir rikare på sådant. Äfven beträffande villebrådet bör man egna denna fråga mera uppmärksamhet, om bland dem sjukdomar icke skola utbryta. Araben kallar saltet för kamelens konfekt; schweizaren säger: »Ett skålpund salt gifver tio skålpund fett.»

Hästarne antyda likaledes genom slickandet på krubbor och väggar, att de hafva behof af salt och syra för magen. Man bör då beströ fodret med lika delar koksalt och krita, hvilket visat sig vara af god nytta.

Breflåda.

Till de många tidningsredaktioner inom skilda delar af landet, som visat välvilja mot Idun och vänligt omnämnt den samma, hembär Red. härmed sitt vördsamma tack. ——— Majorskan M. K. I det vi härmed till Eder uttala vårt tack för edert varma intresse för Idun samt för de sända bidragen, hoppas vi att i Eder finna en flitig medarbeterska. Som Ni ser, hafva vi redan gjort bruk af edra bidrag.

Flere meddelare. Manuskriptet bör skrifvas endast på en sida af papperet och om möjligt med någon marginal.Redaktionen.

*

Handsk-Presentkort

hos K. F. Ålund,
26 Regeringsgatan 26.
Filial:
80 A Drottninggatan 80 A.
Obs.! Handsskrin från 1:50. [45]

*

141414 Vesterlånggatan
Julpresenter
Eleganta Jabots,
Rysch,
Moderna Kragar,
Rosetter
m.m.
Billigaste priser.
S. W. Holmberg
Vesterlånggatan
141414 [49]

*

Engelska Strumpor
stort lager.
Tricot-Underkläder
för Damer, Herrar och Barn.
Serge, Cheviot. Flaneller, Silkes- och
Yllevantar, Silkesdukar, Näsdukar.
Barnskor, Corsetter, Broderade
remsor, Peax’s tvål.
OBS.! Utmärkta Téer m. m.
Engelska Magasinet
38 Regeringsgatan 38
[50]1 tr. upp.(G. 5816x1)

*

Andra upplagan
af
Qvinnans ställning
i samhället.
Några inlägg i nutidens sociala
spörsmål
af Clara Smitt. Första upplagan slutsåldes under
loppet af en månad.[26]

*

I bokhandeln har utkommit: Skizzer och Berättelser af Tor Hedberg
1: 75.
Ett äktenskap i våra dagar. Roman af
Helen Mathers 2: 75.
Det menskliga lifvets pligter och mål
häft. 1: 75, inb. 2: 50.
En moders ord till fosterlandets döttrar
häft. 2: 25, inb. 3 kr.
Om konsten att lefva 50 öre.
Friswell, Den stilla timman häft. 1: 75,
inb. 2: 50.
Friswell, Genom andras fönster, häft.
2: 25, inb. 3: 25.
Friswell, Här och der i verlden, häft.
2 kr., inb. 3 kr.
Friswell, Menniskans sanna värde, häft.
3: 75, inb. 4: 75.
Otto, Husets genius, häft. 2 kr., inb. 3 kr.
Smiles, Menniskans egen kraft, häft.
3: 25, inb. 4: 25.
Smiles, Karakterens värde, h. 3kr., b. 4kr,
Hall, Hvardagsregler för helsan, häft.
75 öre, inb. 1: 25.
Pressenzé, En ung flickas dagbok, k. 1:40.
Pressenzé, Barnens verld, 75 öre.
Thiersch, Kristligt familjelif, häft. 50 öre,
inb. 1: 25.[17]