Sida 5
IDUN Manuskript, som ej antages till införande, ÄtersÀndes, sÄ vida porto bifogas. Inga ofrankerade försÀndelser lösas.
Annonser mottagas endast mot kontant liqvid i förskott af 25 öre pr 4-spalt. petitrad (= 12 stafvelser). Ingen annons införes under 1 krona.
Till vÄra husmödrar!
I dessa smalare spalter Àrna vi i hvarje nummer under en mÀngd olika hufvudrubriker meddela alla möjliga praktiska och nyttiga rÄd och rön inom de omrÄden, som höra till qvinnans verksamhet inom och för hemmet. Utom de rubriker, som kunnat inrymmas i detta nummer, skola sÄlunda samtidigt eller efter hand förekomma rubrikerna: Barnens vÄrd; Handarbeten; HelsovÄrd; Husdjuren; TvÀtt; Brygd; Slagt m. fl.
PÄ det vÄra Àrade lÀsarinnor emellertid mÄtte hafva största nyttan hÀraf, uppmana vi vÀnligen alla husmödrar att hvar i sin stad uppteckna och till Redaktionen af Idun, Stockholm, insÀnda sina egna erfarenheter pÄ dessa omrÄden. Idun skulle sÄlunda kunna blifva ett föreningsband mellan husmödrarna och deras familjer, hvarigenom de förra, ehuru okÀnda för hvar andra, skulle kunna bÄde gifva och mottaga mÄnga goda och nyttiga rÄd. Ingen behöfver pÄ minsta sÀtt lÄta sig afhÄllas af fruktan för brister i stiliseringen af de gjorda meddelandena, ty dessa omredigeras alltid af oss, innan de införas i tidningen.
GÄng efter annan komma vi ock att utfÀsta pris för goda uppsatser pÄ dessa omrÄden. Och redan nu göra vi början hÀrmed, i det vi utfÀsta ett pris af femton (15) kronor för den bÀsta uppsatsen öfver nÄgot sjelfvaldt Àmne, hörande till hemmets verld. Uppsatsen mÄste rymmas inom en af vÄra smalare spalter och fÄr ej vara förut publicerad. TÀflingsskrifterna böra vara inkomna senast den 15 instundande januari, och förbehÄlla vi oss rÀttighet att i tidningen publicera hvad som befinnes vara anvÀndbart.
Stockholm i december 1887.
Redaktionen.
Toaletten.
Att rengöra hÄrborstar. En lösning af soda i kallt vatten Àr bÀttre Àn varmt vatten och tvÄl. Sodan, som har slÀgtskap med fett, rensar borsten, utan att man behöfver gnida den allt för mycket, dÄ deremot det varma tvÄlvattnet gör taglet mjukt och ofta helt och hÄllet förderfvar borsten.
Konstgjorda blommor Ă€ro en dyr artikel. Vi tro oss derför göra vĂ„ra lĂ€sarinnor en tjenst genom att meddela dem, huru de â Ă„tminstone om sommaren â betydligt billigare kunna anvĂ€nda naturliga blommor, utan att behöfva befara, att deras blomsterprakt t. ex. pĂ„ en bal skall vissna efter ett par dansers förlopp. FörfaringssĂ€ttet Ă€r mycket enkelt. Man hĂ„ller blott de afskurna blommornas stjelkar intill ett ljus, tills ett litet stycke af stjelken blifvit koladt. HĂ€rigenom hĂ„llas safterna qvar i den Ă„terstĂ„ende delen af stjelken och hindra blommorna att hastigt vissna.
Bostaden.
Att borttaga blodflÀckar frÄn golf. BÀsta sÀttet Àr att skrapa och skura det samma med 4 delar vatten och 1 del svafvelsyra. Sedan flÀcken försvunnit, skurar man med rent vatten, men fÄr i intet fall anvÀnda sÄpa, enÀr eljes en flottflÀck skulle uppstÄ. Finnes Ànnu nÄgot syra i trÀet, kan denna göras oskadlig genom nÄgot lut eller aska.
Att rengöra golfmattor om vintern. Man breder ut mattorna med den rÀta sidan mot en ren och temligen fast snöyta samt piskar dem derefter grundligt. Dam och smuts blifva dÄ qvarliggande pÄ snön och mattorna erhÄlla nÀstan utseende af nya.
Polityren pÄ möbler vill gerna med tiden försvinna, i synnerhet pÄ billiga möbler. PÄ följande sÀtt kan man dock med lÀtthet Äter framkalla den nya glansen. I en ren, glacerad spillkum blandas 10 gram alkannarot med med 5 matskedar linolja. Blandningen kokas lÄngsamt öfver svag eld, hvarefter man öfverstryker möblerna med den samma och Äter afgnider dem vÀl efter 36 timmars förlopp. De skola dÄ strÄla i sin forna glans.
Köket.
Att fÀrska upp smör. Man brukar först det hÀrskna smöret med kalkvatten, genomknÄdar och urtvÀttar det derefter vÀl med rent, mjukt vatten och slutligen med mjölk. Kalkvattnet tillredes af 1 del slÀckt kalk, som bestÀnkes med litet kallt vatten, sÄ att den smular sig, hvarefter man tillsÀtter 50 delar kallt vatten (allt efter vigt) under stÀndig omröring. Blandningen fÄr stÄ under en qvarts timmas tid, sÄ att de grumliga delarne sÀtta sig pÄ bottnen; den vÀtska, som flyter ofvanpÄ, Àr det omtalade kalkvattnet. Efter denna behandling förlorar smöret det mesta af sin hÀrskna smak.
NÀr mjölkmat brÀnnes vid. IntrÀffar en dylik olycka, hÀlles maten genast i en annan gryta. HÀrefter ilÀgges en hel lök eller ett litet stycke hvit flanell, hvarvid den brÀnda smaken vanligen alldeles försvinner eller Ätminstone betydligt förminskas. Har man ej ny flanell att tillgÄ, kan man anvÀnda litet hvitt ullgarn.
Rengöring af vin- och ölbuteljer. Flaskor, i hvilka invÀndigt bildat sig en hÄrd skorpa, som ofta motstÄr alla vanliga medel, omskakas nÄgot med en lösning af öfvermangansyradt natron, eller, om det Àr nödvÀndigt, lÄter man lösningen en kort tid stÄ och verka derpÄ. à terstoden af orenligheterna lÄter derefter lÀtt aflÀgsna sig med en flaskborste.
Hermetisk tilslutning. Buteljer tillslutas lufttÀtt, om man doppar dem i lack, tillredt af sju delar harts, upplöst i 10 delar eter, hvartill ytterligare tillsÀttes 15 delar kollodium. Lacket kan fÀrgas genom tillsats af anilin.
Emaljerade jerngrytor, i hvilka emaljen blifvit brun, skall man bestryka invÀndigt med utspÀdd saltsyra och derpÄ lÄta dem stÄ öfvertÀckta nÄgra timmar, hvarefter de skuras med sand och sköljas omsorgsfullt.
Polering af koppar och messing sker lÀttast med en blandning af 1 del hvit vinsten, 2 delar alun och 2 delar koksalt. Silfver poleras bÀst med den moderna silfvertvÄlen, som kan erhÄllas i hvarje specerihandel.
FönstertrÀdgÄrden.
Blomsterodling. Akasian Àr en mycket vansklig planta att öfvervintra. Hon Àr mycket kÀnslig för drag och förlorar lÀtt bladen. Vanligen bör man derför skaffa sig nya exemplar hvarje Är. Om exemplaren omplanteras och toppen afskÀres, torde det mÄ hÀnda hjelpa. Innan hon fÄtt nya grenar och alltsÄ har blad, genom hvilka fuktigheten fÄr utdunsta, bör hon endast vattnas sparsamt. Denna regel gÀller för öfrigt hvarje vÀxt.
Heliotropen hör Àfven till de vÀxter, som Àro svÄra att öfvervintra. TrÀdgÄrdsmÀstaren uppdrager alltid pÄ vÄren nya exemplar och anvÀnder endast de öfvervintrade att taga sticklingar utaf. Detta förfaringssÀtt Àr likvÀl alltför besvÀrligt för de flesta blomsterodlare. Heliotropen bör Àfven omplanteras pÄ vÄren, enÀr hufvudorsaken till, att dess blad vissna (sÀrskildt de nedersta), vanligen Àr att jorden i krukan blifvit för fattig pÄ nÀringsÀmnen. Litet torfströ eller pulveriseradt trÀkol, blandadt i jorden, Àr af god verkan bÄde för akasian och heliotropen.
För blomsterÀlskare. Har man fÄtt en riktigt vacker bukett, vill man ju gerna, att den skall hÄlla sig sÄ lÀnge som möjligt. Detta kan ske pÄ följande sÀtt. Man köper nÄgot salpetersyradt natron, upplöser det i litet vatten samt tillsÀtter hÀraf ett par teskedar till det vatten, hvari blommorna stÀllas. Vidare öfvertÀcker man blommorna under natten med ett stycke silkespapper af nÄgorlunda tjocklek, doppadt i vanligt vatten. Dessa bÄda ÄtgÀrder i förening göra, att blommorna stÄ sig dubbelt sÄ lÄng tid som annars.
KlÀdedrÀgten.
FÀrgflÀckar pÄ klÀder. KlÀder rengöras lÀtt frÄn fÀrgflÀckar, om man gnider dem med ett stycke ylletyg, doppadt i nafta.
Huskurer.
Medel mot vÄrtor. De som icke hysa förtroende för de otaliga s. k. »sympatikurerna» mot dessa obehagliga tingestar, kunna försöka följande recept: jod (kristalliserad) 2 gram, karbolsyra (kristalliserad) S gram, sprit 24 droppar.
Skrapa utaf vÄrtan sÄ mycket som möjligt, utan att den blöder, och anvÀnd medlet genom att medels en spetsig pinne försigtigt drypa det pÄ vÄrtan. Upprepa skrapningen och fortsÀtt med pÄpenslingen sÄ lÀnge som möjligt! I de flesta fall gÄr nÀstan hela vÄrtan bort pÄ en gÄng.
Styng af insekter kunna vara mycket besvÀrliga, ja till och med farliga. De lÀkas bÀst, om man badar dem med salmiaksprit. Vid bistyng mÄste man först noga se till, att gadden blir uttagen.
HusgerÄdet.
Att rengöra glas och skÄlar. Glas och porsslinskÄlar, pÄ hvilka organiska Àmnen intorkat och Àro svÄra att fÄ bort, rengör man bÀst pÄ följande sÀtt. Man fuktar de stÀllen, som skola rengöras, med koncentrerad svafvelsyra, strör hÀrefter sönderstött dubbelt kromsyradt kali pÄ syran och lÄter blandningen stÄ nÄgra timmar (t. ex. öfver natten) pÄ en lagom varm ugn. HÀrvid upplösas alla organiska Àmnen fullkomligt och aflÀgsnas jemte den öfriga syran medels vatten.
Hvarjehanda.
Huru skrufvar utdragas. Ofta Àr det mycket svÄrt att fÄ ut skrufvar ur trÀvirke, om de hafva suttit der lÀnge, och stundom hÀnder det, att man slutligen mÄste skÀra bort nÄgot af trÀet för att fÄ ut dem. Allt detta besvÀr kan undvikas, om man blott berör skrufven nÄgra fÄ minuter med ett glödgadt jern.
MÄlarlukt. NÀr ett rum Àr nymÄladt, aflÀgsnas mÄlarlukten hastigast pÄ följande sÀtt: SkÀr nÄgra lökar i mycket fina skifvor, lÀgg dem i vatten och sÀtt dem midt i rummet; stÀng igen dörren och lÄt endast fönstren i och för luftvexlings skull stÄ pÄ glÀnt. Efter nÄgra timmars förlopp skall lukten hafva försvunnit. Till ett stort rum bör man dock helst anvÀnda ett par Àmbar vatten och en större qvantitet lök.
Billiga slÀckningsapparater. För icke lÀnge sedan kommo engelska och sedan danska eldslÀckningsbomber i handeln. De bestÄ af en glasbehÄllare fyld med en vÀtska, som hastigt bortdunstar, dÄ hon kommer i beröring med elden och bildar luftlager, som hÀmma förbrÀnningen. Vid försök har visat sig, att bomberna förtrÀffligt bidraga till att slÀcka en nyligen utbruten eldsvÄda; de borde derför icke saknas i nÄgot hus. De, som finnas i handeln, hafva emellertid det felet, att de Àro dyra, men denna vansklighet kan man lÀtt undgÄ, om man tillreder dem sjelf. En vigtdel salmiak och 2 vigtdelar koksalt lösas i 7 vigtdelar vatten och fylles pÄ vanliga buteljer. PÄ detta sÀtt fÄr man kraftigt verkande eldslÀckningsbomber, som, dÄ de skola anvÀndas, med all kraft böra kastas mot det antÀnda stÀllet, sÄ att de sönderspringa.
Varningar.
Förgiftning genom karbolsyra. PÄ sista tiden hafva tidningarna ofta meddelat underrÀttelser om sjelfmordsförsök medels intagande af karbolsyra. Exemplet verkar smittande, och det tyckes verkligen, som om underrÀttelserna i tidningarna hafva bidragit till, att bruket af karbolsyra i detta afseende blir mer och mer allmÀnt. Det kunde derför vara pÄ tid att fÀsta uppmÀrksamheten vid, att man knappast kan tÀnka sig fruktansvÀrdare smÀrtor Àn dem, som följa pÄ intagningen af karbolsyra. Den verkar hetsande pÄ mun, matstrupe och mage samt framkallar fruktansvÀrdt brÀnnande smÀrtor, som kunna vara mycket lÄngvariga, enÀr karbolsyran Àr ett lÄngsamt verkande gift.
Bakverk.
Tebröd i S-form. 1/2 (skÄlpund) socker, 1/2 (skÄlpund) hvetemjöl, 8 lod smÀlt smör samt 3 Àgg arbetas vÀl tillsammans, trillas till ett fingers tjocklek och formas till S. Dessa senare smörjer man med Àgghvita och beströr med groft socker. NÄgra droppar vanilj kunna med fördel tillsÀttas. Degen Àr sÄ lös, att den ej bör tagas ur fatet mer Àn litet i sender, allt efter som man trillar ut den.
Hilda.
Mandelkransar. TvÄ Àgghvitor slÄs med en knif pÄ ett kopparlock till hÄrdt skum, hvilket bör ske i kallt rum. HÀri hÀlles en matsked Àttika samt nÄgra droppar eau de cologne, hvarefter iröres 1/2 (skÄlpund) rifvet socker samt 1 1/2 (skÄlpund) sötmandel och 6 stycken bittermandlar. Mandeln skalas först och skÀres lÀngs efter i tunna skifvor. Degen formas med en tesked till kransar pÄ vaxade plÄtar, som insÀttas i sval ugn.
Eva.
*
I Bokhandeln till salu: TillstÄndet efter döden af professor H. Cremer. 50 öre. Efter döden eller det tillkommande lifvet, af Louis Figuier. 2 kr., inb. 3 kr. [15]
*
Ănnu lefva Kajsa Rulta och hennes katt 60 öre.
Mormor Spitsnos och hennes hund 60 öre,
Lilla sotarmurres öden 1:25.
Nisse och Nasse 1:25.
Gamla vÀlkÀnda barnböcker, till salu i alla boklÄdor.[13]
*
Husmödrar, spriden eder egen tidning!
